Han bedömde för egen del att rörelserna i kronans växelkurs i betydligt högre grad var relaterade till olika växelkurspremier än till faktiska eller förväntade räntedifferenser.

"I den mån euron drabbats av premier som relaterar till krisen inom euroområdet borde det för kronan, allt eftersom framsteg görs i den europeiska krishanteringen, finnas ett utrymme att åter försvagas mot euron framöver. Men i genomsnitt mot ett flertal valutor är det rimligt att räkna med att kronan nu ligger hyggligt nära sin långsiktiga nivå", ansåg Per Jansson enligt protokollet.

Han sade vidare att det inte går att utesluta en risk för att penningpolitiken inom kort kan komma att behöva göras mer kontraktiv igen, till exempel om kronan skulle försvagas inom en nära framtid. Men nuvarande utsikter för inflationen talar för att "ganska mycket skulle behöva hända" innan ett sådant läge uppstår.

Per Jansson konstaterade vidare att "vissa faktafel verkar ha fått fotfäste i den allmänna debatten" om hur Riksbanken har klarat att uppfylla sitt inflationsmål. Debatten har också, enligt Per Jansson, präglats av "överförenklingar" och den har "saknat nyanser". Han tillade att Riksbanken kommer att publicera en ekonomisk kommentar som på ett "förtjänstfullt sätt" ska reda ut fakta om hur Riksbanken har lyckats uppfylla inflationsmålet sedan det uppfylldes.

"Det är också bra att kommentaren tydliggör att det inte är så att Riksbanken lyckats särskilt dåligt med att uppfylla inflationsmålet jämfört med andra länder. (Per) Jansson hoppades att denna Ekonomiska kommentar kommer att få stor spridning och läsas av många", framgår det av protokollet.

Riksbankschefen Stefan Ingves tog också upp kronans oväntat snabba förstärkning vid mötet, och han konstaterade att kalkyler av jämviktskurser är "genuint osäkra".

"Olika faktorer drar åt olika håll. Det finns därför skäl för Riksbanken att framöver fördjupa analysen av den reala jämviktsväxelkursen och dess förklaringsfaktorer. Empirin talar mot ett enkelt samband mellan räntedifferenser och växelkurs", sade Stefan Ingves, som tillade att han sammantaget ser Riksbankens nya kronprognos som "rimlig".

Vice Riksbankschefen Karolina Ekholm riktade kritik mot att allt för mycket mötestid ägnades åt diskussioner om huruvida direktioner från långt tillbaka i tiden har lyckats uppnå inflationsmålet. Det viktiga vid mötet var hur penningpolitiken ska se ut framöver. Och eftersom inflationen nu väntas ligga under 2 procent ett tag framöver, enligt prognosen, menade Karolina Ekholm att det är viktigt att Riksbanken fokuserar på att behålla förtroendet för inflationsmålet.

Per Jansson instämde i Karolina Ekholms kommentar och sade att direktionen bör ägna tid åt att diskutera aktuella frågor för penningpolitiken. Just därför är den ekonomiska kommentar bra.

"Riksbankschef Stefan Ingves anslöt sig till denna ståndpunkt och föreslog att man därmed kunde sätta punkt för diskussionen om inflationsgenomsnitten för denna gång", framgår det av protokollet.

Vice Riksbankschefen Barbro Wickman-Parak sade att man inte ska vänta sig stora effekter på tillväxten av den sänkta räntan i ett läge där ekonomins aktörer förhåller sig avvaktande på grund av stor osäkerhet inför utvecklingen i omvärlden. Hon framhöll också att det för henne själv och andra i direktionen var välkommet att hushållens upplåning dämpats, och hon tror att högre räntor har spelat in för den utvecklingen.

"Hushållens upplåning är ingen omedelbar fara men en rejält sänkt ränta skulle kunna innebära att skulduppbyggnaden snabbas upp igen. Det här handlar inte i första hand om risker för den finansiella stabiliteten utan om risker för tillväxt, sysselsättning och inflation på längre sikt - variabler som är av central betydelse för penningpolitiken", sade Barbro Wickman-Parak.

Karolina Ekholm sade vidare förutsättningarna nu inte hade ändrats mycket jämfört med i juli, då hon argumenterade för att räntan skulle sänkas med 50 punkter. Nu föreslogs dock en sänkning av räntan med 25 punkter, och eftersom det "egentligen är viktigare att reporäntan sänks än att den sänks med just 0,5 procentenheter nu" ansåg Karolina Ekholm att hon kunde stödja förslaget att sänka räntan med 25 punkter.

Vice Riksbankschefen Kerstin af Jochnick noterade att eftersom formerna för makrotillsyn inte utvecklats i Sverige är det rimligt att Riksbanken diskuterar till exempel effekterna på hushållens skuldsättning med anledning av det låga ränteläget.

"Det är viktigt att eventuella obalanser identifieras tidigt och att åtgärder om möjligt vidtas för att begränsa riskuppbyggnad", sade hon.