Riksbanken stod i fokus för uppmärksamheten på förmiddagen, med protokollet från det penningpolitiska mötet den 5 september samt en utfrågning av Riksbankscheferna Stefan Ingves och Karolina Ekholm i riksdagens finansutskott.

Stefan Ingves sammanfattning i protokollet visade att direktionen var enig om att räntan behövde sänkas ytterligare för att motverka den låga inflationen och understödja konjunkturutvecklingen. Han konstaterade också att det även denna gång fanns skillnader i synen på hur expansiv penningpolitiken bör vara.

Enligt ett antal ekonomer var den generella tonen i protokollet förhållandevis neutral, och att det inte ger något starkt stöd till eventuella förväntningar om att Riksbanken kommer att sänka räntan på nytt redan i oktober.

Såväl Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, som Elisabet Kopelman och Daniel Bergvall, analytiker på SEB Merchant Banking, noterar i kundbrev att såväl Riksbankschefen Stefan Ingves och vice Riksbankschefen Per Jansson hade övervägt om det skulle ha räckt med att sänka räntebanan i september och vänta med att sänka räntan till i oktober, men beslutet blev att agera direkt med räntan.

"Om något stärker protokollet vår vy om att en räntesänkning inte är trolig i oktober. Mot bakgrund av en svagare arbetsmarknad och fortsatt låg inflation håller vi fast vid vår bedömning om att nästa räntesänkning kommer i december", skriver Torbjörn Isaksson.

SEB-analytikerna instämmer i den bedömningen, och påpekar att inkommande data efter Riksbankens septembermöte ytterligare stöder den uppfattningen.

De tillägger att inbromsningen i hushållens lånetillväxt innebär att Riksbanken nu inte behöver oroa sig allt för mycket av risker från bostadsmarknaden och hushållens skulsättning.

"Men det är uppenbart från protokollet att Riksbanksmajoriteten känner att Riksbanken måste beakta sådana faktorer eftersom det ännu saknas andra så kallade makrotillsynsverktyg eller regelverk", skriver Elisabet Kopelman och Daniel Bergvall.

Av protokollet framgick också att delar av direktionen har börjat tröttna på ständiga diskussioner om huruvida Riksbankens tidigare ledningar har lyckats uppfylla inflationsmålet. Vice Riksbankschefen Karolina Ekholm betonade att det är viktigare att diskutera hur inflationsmålet ska uppnås framöver.

Vice Riksbankschefen Per Jansson sade att "vissa faktafel verkar ha fått fotfäste i den allmänna debatten" om hur Riksbanken har klarat att uppfylla sitt inflationsmål. Debatten har också, enligt Per Jansson, präglats av "överförenklingar" och den har "saknat nyanser". Han tillade att Riksbanken kommer att publicera en ekonomisk kommentar som på ett "förtjänstfullt sätt" ska reda ut fakta om hur Riksbanken har lyckats uppfylla inflationsmålet sedan det uppfylldes.

"Det är också bra att kommentaren tydliggör att det inte är så att Riksbanken lyckats särskilt dåligt med att uppfylla inflationsmålet jämfört med andra länder. (Per) Jansson hoppades att denna Ekonomiska kommentar kommer att få stor spridning och läsas av många", framgår det av protokollet.

Riksbanken meddelar att den hoppas kunna publicera denna ekonomiska kommentar inom de närmaste dagarna. Riksbankschefen Stefan Ingves redogjorde dock för delar av slutsatserna i denna kommentar i en utfrågning i finansutskottet på förmiddagen.

Han konstaterade att KPI-inflationen under perioden 1995-2011 har varit ungefär 1,5 procent i snitt, men om ränteförändringar räknas bort så har (KPIF-) inflationstakten varit 1,8 procent under samma period. Över hälften av avvikelsen från 2-procentsmålet beror alltså på trendmässigt sjunkande räntor.

Stefan Ingves konstaterade vidare att Sverige 1995 kom från en situation med högre inflationstakt, och i början av 1990-talet gick det inte att säkert säga att etablerandet av inflationsmålet skulle bli en sådan framgång som det sedan blev.

I övriga Europa sjunker tyska räntor fortsatt svagt i längre löptider på tisdagsförmiddagen medan spanska och italienska räntor sjunker tillbaka tydligt efter ett uppställ på förmiddagen.

Spanien lyckades fortsatt bra med att sälja långa statsskuldväxlar på förmiddagen. Spanien sålde växlar med tolv och arton månaders löptid för 4,6 miljarder euro, något över avsedd volym, och kunde glädja sig åt lägre räntor än vid motsvarande auktioner i augusti.

"Auktionen gick hyggligt och den ger visst förtroende för att Spanien kan klara sig lite längre. Det visar att ECB har köpt dem (Spanien) tid, och det är det som har tagit bort lite av trycket mot dem idag", sade Elisabeth Afset, räntestrateg vid Investec Bank i London till Bloomberg News.

Det tyska ZEW-indexet visade vidare att investerarkollektivet nu ser mindre pessimistiskt på utsikterna för såväl den tyska ekonomin som för andra stora ekonomier än de gjorde i augusti. Men samtidigt har nulägesbedömningen sjunkit ytterligare för samtliga regioner. ZEW-enkäten visade också att inflationsförväntningarna stiger för såväl Tyskland, euroområdet, USA som Japan.

Euron fortsatte att försvagas något mot andra valutor efter att ZEW-index publicerats.

På andra sidan Atlanten ligger störst fokus på bytesbalans för andra kvartalet, klockan 14.30, och NAHB husmarknadsindex för september, klockan 16.00. NAHB-index väntas ha stigit till 38 från 37, medan bytesbalansen bedöms ha uppgått till -125,0 miljarder dollar det andra kvartalet.