"Det dystrare klimatet och en hård priskonkurrens gör att företagen inom främst tillverkningsindustrin tror att priserna kommer att bli lägre den närmaste tiden."

Det framgår av en enkätundersökning som Riksbanken genomfört bland medelstora och stora företag, som gjordes mellan den 27 augusti och 12 september.

Inom handeln är konjunkturläget bättre men företagen märker av en avvaktande hållning bland kunderna.

Exportföretag ser fortsatt svag efterfrågan från den europeiska marknaden, och de bedömer också att kronförstärkningen under sommaren lett till hårdare konkurrens.

"Men kronförstärkningen gynnar samtidigt flera av de importerande företagen inom exempelvis handeln. Inom byggindustrin råder för närvarande relativt hög aktivitet och orderstocken är stor. Den svaga orderingången ses emellertid som ett stort bekymmer inför framtiden", skriver Riksbanken.

Efter en generell ökning av antalet anställda de senaste månaderna planerar många företag nu för nedskärningar den närmaste tiden. Personalstyrkan anses för stor i förhållande till efterfrågan och produktion.

Undersökningen visar att speciellt företag inom industrin tror att priserna blir lägre framöver, ökad priskonkurrens pressar marginaler och lönsamhet.

Inom byggindustrin är aktiviteten för närvarande hög och orderstocken är ännu stor, bäst går det för anläggnings- och infrastrukturbyggandet medan bostadsbyggandet stadigt minskar. Den svaga orderingången oroar dock.

"Byggföretagen uppger högre krav på kontantinsatser, ökade krav på andelen försålda bostäder och negativa psykologiska effekterna av den europeiska skuldkrisen på hushållen som de viktigaste faktorerna till den dåliga utvecklingen", skriver Riksbanken i rapporten.

Riksbanken noterar samtidigt att industri- och byggföretagen räknade med minskade orderingång redan i början av året, men orderingången tycks ha fortsatt att öka åtminstone till och med maj.

"Svaren i september tyder emellertid på att den senaste tidens utveckling har varit svag och inget i företagens svar tyder på någon snar återhämtning i orderingången", skriver Riksbanken.

Rapporten visar vidare att sysselsättningsutvecklingen skiljer sig delvis åt mellan olika delar av näringslivet. Under de kommande tre månaderna avser både byggsektorn och industrin att minska antalet anställda medan vissa företag inom handeln räknar med att nyanställda.

De flesta företag uppger att man fortsätter att använda sig av bemanningsföretag för att klara tillfälliga toppar i efterfrågan, till exempel beroende på säsongsvariationer. Företagen använder även så kallade "tidsbankar" och utkontraktering av delverksamheter för att lättare hantera variationer i efterfrågan.

"Det förefaller som att flexibiliteten i produktionen hos många företag nu är större än innan den finansiella krisen. Den osäkra framtiden medför att företagen måste ha en hög beredskap för att snabbt kunna anpassa produktionen", konstaterar Riksbanken.

Fler företag räknar nu med prissänkningar än prishöjningar, men det gäller främst företag som säljer varor och tjänster till andra företag. Inom handeln är bilden "delvis annorlunda".

"Dessa företag förväntar sig i allmänhet prishöjningar under de kommande tolv månaderna. Men gemensamt är att också företagen inom handeln betonar att en hård konkurrens sätter snäva gränser för prisutvecklingen. Många av dem räknar med att sänk sina priser på importerade varor helt eller delvis motsvarande växelkursförändringarna", skriver Riksbanken.

Rapporten visar vidare att inom industrin så är stigande priser på insatsvaror inte ett skäl till att höja priserna, medan flera företag inom handeln fortsatt hänvisar till stigande priser på insatsvaror. Produktivitetsutvecklingen har ofta varit en faktor som hållit tillbaka prisökningarna inom industrin. Det gäller också framöver, men bara i begränsad utsträckning. Inom handeln finns det fler företag som ser produktivitetsutvecklingen som en faktor som kan hjälpa till att hålla tillbaka prishöjningarna.

Företagen rapporterar också att företagens lönsamhet har "sjunkit kraftigt" på senare tid, och de flesta är missnöjda med lönsamheten. Svag efterfrågan och stillastående eller fallande priser på vissa marknader gör det svårt för svenska företag att höja priser och marginaler.

"Lönsamheten i somliga exportbranscher pressas kraftigt av den starkare kronan och dessa företag planerar därför att genomföra omfattande rationaliseringar och kostnadsbesparingar", skriver Riksbanken.