ECB lånade ut 131,9 miljarder euro i tre månader till bankerna i euroområdet till en ränta på 1,0 procent, samtliga bud fick full tilldelning. Givet att det nya lånet startar samtidigt som en ettårsfinansiering om 442 miljarder euro löper ut var efterfrågan mindre än vad många hade räknat med, och det fick en lugnande inverkan på finansmarknaderna, euron stärktes, börskurserna steg och tyska räntor vände upp.

Utfallet kan tyda på att problembankerna i euroområdet har säkrat sitt likviditetsbehov hos ECB, medan andra, mer "säkra", banker valde att avstå från att lämna bud givet att de med finansieringsbehov har kunnat få billigare pengar på interbankmarknaden.

Vid onsdagens Euribor-fixing noterades tremånadersräntan till 0,767 procent, upp från 0,761 procent på tisdagen. Det betyder att ett låneerbjudande till 1,0 procents ränta inte var attraktivt för en kreditvärdig bank.

Antalet arbetslösa i Tyskland fortsatte att sjunka med 21.000 i juni, enligt säsongsjusterad statistik. Det var tolfte månaden i rad som antalet arbetslösa sjönk, men för första gången på länge var utvecklingen svagare än konsensusprognosen - som pekade på en nedgång med 30.000 enligt Bloomberg News enkät.

HIKP-inflationen i euroområdet sjönk till 1,4 procent i juni, från 1,6 procent i maj, enligt eurostats snabberäknade index. Det var en större nedgång än väntade 1,5 procent.

Svenska statspappersräntor fortsätter att handlas något svagare än tyska i avvaktan på morgondagens räntebesked och penningpolitiska rapport från Riksbanken. Marknadsbedömare är i stort sett eniga om att Riksbanken kommer att höja styrräntan med 0,25 procentenheter, till 0,5 procent, men givet att svenska räntor har handlats svagt i förhållande till omvärlden en tid är det inte omöjligt att marknadsräntorna kan sjunka tillbaka något efter torsdagens räntebesked.

"Om det kommer minsta antydan till osäkerhet från Riksbanken i pressmeddelandet eller i den penningpolitiska rapporten" kan räntorna ställas ner på torsdagen, säger Knut Hallberg, analytiker på Swedbank.

Han konstaterar att Riksbanken håller penningpolitiskt möte i en period av ökad osäkerhet. Den europeiska skuldkrisen, risken för "double-dip" i USA och osäkerhet om utvecklingen i Kina ska ställas mot starka datautfall i Sverige.

Marknadens bedömning är att Riksbanken kommer att fortsätta höja räntan i några steg under andra halvåret och i början av 2011, däremot är det få som tror att reporäntan kommer att nå upp till de 4 procent som räntebanan pekade mot i april.

Givet att Riksbanken nyligen sänkte sin bedömning om vad som är en normal reporänta, till 4,0 procent, är det troligt att även den nya räntebanan tyder på att reporäntan når upp dit i slutet av prognosperioden, men för marknadsutvecklingen på kort sikt kan Riksbankens formuleringar om ränteutvecklingen nu vara viktigare än lutningen på räntebanan.

Den viktigaste frågan kan bli hur Riksbanken bedömer de risker som för närvarande omger utsikterna. Lars EO Svenssons Princeton-kollegor, Fedchefen Ben Bernanke och inte minst nobelpristagaren Paul Krugman tycks vara klart oroade över utsikterna, och Lars EO Svensson kan komma att argumentera för ett liknande försiktigt synsätt vid onsdagens möte.

Nu skulle marknaden knappast bli överraskad om Lars EO Svensson väljer att reservera sig mot den troliga räntehöjningen, mer intressant är om eventuellt ytterligare någon ledamot anser att de internationella riskerna motiverar att räntan lämnas oförändrad, trots den mycket starka svenska utvecklingen under våren.

Knut Hallberg är särskilt intresserad av hur Barbro Wickman-Parak resonerar vid dagens möte. Barbro Wickman-Parak är den direktionsledamot som har de skarpaste konjunkturantennerna, under 2009 anförde hon vid flera tillfällen att konjunkturutvecklingen kunde bli bättre än Riksbankens prognoser och antydde att hon ville höja räntan tidigare än övriga direktionen.

Utvecklingen det senaste året har givit henne rätt, och frågan är nu hur hon värderar riskerna mot en fortsatt positiv utveckling.

Knut Hallberg tror inte att Barbro Wickman-Parak kommer att reservera sig moten räntehöjning nu, men han kommer att noga läsa protokollet om två veckor för att se hur hon, och de andra ledamöterna, resonerade om utsikterna.

Knut Hallberg konstaterar vidare att bolåneinstituten redan har höjt de rörliga boräntorna med omkring 0,5 procentenheter under första halvåret. Det skulle tala för att de inte behöver göra så mycket mer om Riksbanken lämnar de besked som marknaden räknar med.

"De behöver inte höja med 25 punkter till, men jag tror att man kommer att fortsätta att höja något. Instituten fortsätter att anpassa sin finansiering inför nya regelverk, och man vill nog passa på att öka marginalerna något", säger han.

Till eftermiddagen blir det statistik från ADP över den privata sysselsättningsutvecklingen. ADP väntas visa en uppgång i sysselsättningen med 60.000 personer i juni medan förväntningarna på fredagens officiella sysselsättningssiffra väntas visa att den totala sysselsättningen sjönk med 15.000 personer och att den privata sysselsättningen steg med 111.000.

Från USA kommer också Chicago inköpschefsindex för juni, där en liten nedgång till 59,0 i juni från 59,7 i maj väntas.

onsdag kl 11.35 (tisdag kl 16.15)

===================================

USD/SEK 7:7557 (7:8245) SSV 6 mån 0,50 (0,50)

EUR/SEK 9:5132 (9:5188) Statsobl 10y 2,66 (2,63)

EUR/USD 1:2265 (1:2167) Räntegap/ty 8 (8)

US obl 10y 2,95 (2,98) Tysk obl 10y 2,58 (2,55)