PPM-pengar ger börslyft
Av: Johan Högberg
Publicerad 3 december 2009 13:27
Dubaifrossa fick världens börser på fall i förra veckan. Denna vecka borgar distributionen av PPM-miljarderna för att Stockholmsbörsen utvecklas starkt.
Börsveckan inleddes med ett försök på ett nytt årshögsta. Dubai-krisen förstörde dock de planerna och veckan slutade med en uppgång på 0,36 procent för AFGX. Från måndagens toppnotering till fredagens bottennotering var fallet drygt 5 procent. Fredagen bjöd dock på en återhämtning sedan flera analytiker tonat ned riskerna i Dubai. På söndagen gick dessutom centralbanken i Förenade Arabemiraten ut och garanterade likviditetsstöd till såväl inhemska som utländska banker verksamma i landet. Återstår att se om Dubais skakiga finanser även kan sätta käppar i hjulet för vad som normalt är en mycket stark vecka på Stockholmsbörsen.
Sedan PPM-systemet drog igång har finansbranschen nämligen kunnat glädjas åt en tidig julklappsutdelning när åtskilliga PPM-miljarder har placerats på börsen i början av december. I?år börjar kapitalet betalas ut till fondbolagen den 8 december. Totalt rör det sig om drygt 30 miljarder varav några är adresserade till Stockholmsbörsen. Som placerare gäller det att köpa innan detta kapital når börsen. Enligt HQ är det nära 90 procents sannolikhet till börsuppgång veckan innan utbetalningen. Den genomsnittliga kursuppgången har legat på 2,7 procent.
Vi har själva räknat på hur det gått de senaste tre åren och det visar sig att PPM-strategin fungerat utmärkt trots den stökiga börsutvecklingen. Veckan innan utbetalningen 2006 steg OMXS30 med 3,7 procent. Motsvarande siffror för 2007 och 2008 är plus 4,7 procent respektive plus 7,7 procent. Intressant att notera är också att veckan efter utbetalningen givit negativ avkastning under de senaste tre åren. Minus 0,3 procent, minus 5,9 procent respektive minus 2,7 procent, lyder facit. En lång indexposition som man stänger den
8 december är receptet för den som tror att vi får en repris i år.
Som vanligt kring månadsskiftet är det flera tunga makrorapporter som redovisas, däribland amerikanska inköpschefsindex för industrin (måndag) och tjänstesektorn (torsdag).
Mest intresse lär dock fredagens sysselsättningsrapport dra till sig. Många är inne på att den amerikanska ekonomin lämnade recessionen bakom sig kring halvårsskiftet och att vi därför snart är ett halvår in på återhämtningen. Arbetslösheten har dock fortsatt att stiga, även om takten för jobbförlusterna successivt minskat från januaris minus 741 000 jobb till oktobers preliminära minus 190 000 arbetstillfällen. Ekonomerna räknar med att sysselsättningen i november backat med ytterligare 100 000 jobb. Och någon snar vändning på arbetsmarknaden ska vi inte hoppas på, anser Goldman Sachs chefsekonom Jan Hatzius. "Tillväxten ser för trög ut för att kunna sänka den höga arbetslösheten i någon större utsträckning den närmaste tiden", skrev han i en kommentar nyligen.
Mycket talar för att den amerikanska ekonomin står inför ännu en ekonomisk återhämtning där arbetsmarknaden sackar efter betydligt, vilket utmärkte de senaste två lågkonjunkturerna 1990-1991 respektive 2001. I båda dessa fall toppade arbetslösheten först 15 respektive 20 månader efter recessionens slut, enligt den amerikanska expertgruppen NBER:s recessionsdatering. Med 10,2 procents arbetslöshet är USA nu inte långt ifrån efterkrigstidsrekordet från november 1982 då arbetslösheten toppade på 10,8 procent.
För börsspekulanter är det intressant att notera att vid arbetslöshetstoppen i november 1982 låg det så kallade Shiller-p/e-talet, vilket ställer indexvärdet i förhållande till den genomsnittliga vinstnivån under de senaste tio åren, på drygt 8 för S & P 500-indexet. I?dag, med nästan lika hög arbetslöshet, är motsvarande siffra 20. Det långsiktiga genomsnittet ligger på drygt 16. "Fair value", en rimlig värdering, för S & P 500 ligger då kring 900, vilket är nära 18 procent under dagens nivåer.
En övervärderad börs så här tidigt i konjunkturcykeln kombinerat med en svag ekonomisk återhämtning låter onekligen som ett recept på bakslag. För svensk del kan man konstatera att även om USA:s relativa ekonomiska betydelse minskar, så tar vi alltjämt rygg på New York-börsen för det mesta, en rygg som inte känns något vidare när vi snart går in i 2010.







Kommentarer
Mellan klockan 06 och 19 på vardagar kan du kommentera artiklar.