Det saknades inte dramatik när Swedbank presenterade sin rapport för andra kvartalet. Initialt föll aktien som mest 2,8 procent direkt när börsen öppnade för att sedan återhämta sig och stänga på 54 kronor, upp 11,6 procent.

Resultatet i sig var inte mycket att glädjas över. Rörelseresultatet landade på minus 1,8 miljarder. Räntenettot minskade med 10 procent till 5,2 miljarder kronor, jämfört med första kvartalet. Provisionsnettot var däremot starkt och med hjälp av 1,3 miljarder i övriga intäkter minskade intjäningen med 2 procent till 9,2 miljarder under andra kvartalet.

Att räntenettot minskar kan förklaras med lägre marknadsräntor, förändring av bankens löptider i den egna upplåningen, minskad nyutlåning plus att allt fler kunder har svårt att betala sina lån. Arbetet pågår med att stärka balansräkningen genom att minska de riskvägda tillgångarna. Under kvartalet har dessa bantats med 43 miljarder kronor. Eller som vd Michael Wolf uttrycker det: ”När möjlighet ges reducerar exponeringar med låg avkastning eller förhöjd risk.” Han flaggar också för att räntemarginalerna justeras upp för att spegla ökad sannolikhet för nedsatt återbetalningsförmåga bland företag och privatpersoner framöver.

Reserveringarna för befarade kreditförluster är som förväntat stora, men något lägre än föregående kvartal, 6,1 miljarder kronor jämfört med 6,6. De faktiska bortskrivningarna ökade däremot från 293 till 534. Totalt sett var kreditförlustnivån 2,10 procent.

Som tur är klarar sig de svenska kunderna sig bra. Andelen osäkra fordringar brutto är 0,26 procent. Av de 549 miljoner i kreditförluster som belastat resultatet i den svenska bankrörelsen kommer 247 från Private Equity-portföljen, som uppgår till 10 miljarder kronor. Av den totala utlåningen på 1 241 miljarder kronor svarar de stabila svenska bostadslånen till privatpersoner för 40 procent. Även om Sverige så här långt har klarat sig bra, med stöd av lägre räntor, finns det risk att kreditförlusterna ökar under hösten.

Däremot kanske det värsta läget har passerats i Baltikum där Swedbank har lånat ut motsvarande 197 miljarder kronor. Under andra kvartalet uppgick kreditförlusterna till 4 miljarder kronor. De osäkra fordringarna uppgår nu till totalt 22 miljarder varav Lettland står för den största delen. I procent av utlåningen uppgår de osäkra fordringarna till 5,4 procent i Estland, 16,4 procent i Lettland och 8,2 procent i Litauen. Ett litet glädjeämne är att ökningstakten har minska jämfört med första kvartalet. Som läget är i dag bedömer Swedbank att det inte behövs göras någon nedskrivning av goodwill i den baltiska bankrörelsen.

I Ukraina är föga överraskande situationen svårare. Kreditförlusterna blev 2,1 miljarder. Totalt har banken lånat ut 13,4 miljarder i Ukraina och 24 procent anses vara osäkra.

Swedbank har som mål att minska beroendet av upplåning med statlig garanti. Per sista juni hade banken totalt lånat 306 miljarder i garantiprogrammet varav 189 långsiktigt. Den svenska marknaden för säkerställda obligationer har fungerat bra under våren och i maj kunde Swedbank för första gången på ett år åter emittera säkerställda obligationer på den internationella marknaden. Det är ett steg i rätt riktning. Och med nuvarande primärkapitalrelation på 9,8 procent behöver inte aktieägarna oroa sig för nyemission.

Affärsvärlden rekommenderar sedan slutet av april att avvakta med köp av Swedbank med riktkurs 49 kronor. Även om det finns några positiva faktorer i fredagens rapport räcker det inte för att ändra vår syn på aktien.