Dagens besked att Riksbanken och Riksgälden kommer att emittera nya korta statsskuldsväxlar på upp till 150 miljarder kronor är en överraskande kraftigt åtgärd. Det är en tydlig stödåtgärd riktad till det svenska banksystemet. Men där ska ju allt var frid och fröjd?

Så sent som på torsdagsförmiddagen gav representanter för Riksbanken och Finansinspektionen lugnande besked efter ett möte med riksdagens finansutskott.

- I Sverige har vi kunnat se den här finansiella krisen lite grand från utsidan, sa vice Riksbankchefen Irma Rosenberg vid ett pressmöte.

- De svenska bankerna är väl rustade för att möta den här krisen. Det finns en buffert och marginaler för att möta osäkerheten i det här läget, sa Finansinspektionens chefekonom Thomas Flodén.

Ungefär samtidigt sattes sig de svenska storbankerna i ett krismöte med Riksgälden. Orsaken var att handeln med svenska statsskuldväxlar inte längre fungerade. Efterfrågan har accelererat den senaste tiden och varit långt mycket större än tillgången.

Den direkta åtgärden blev ett tillfälligt handelsstopp i växlarna. Under tiden skulle Riksgälden fundera på lämpliga åtgärder.

Svaret ett par timmar senare blev alltså att Riksgälden med Riksbankens stöd åtar sig att emittera nya statsskuldväxlar på upp till 150 miljarder kronor. Detta kommer att ske portionsvis genom att regelbundna auktioner hålls den närmaste tiden.

Svenska staten frångår därmed sina tidigare principer om att begränsa volymen statsskuldväxlar (läs mer här).

Längst ner i informationen om åtgärderna heter det att:

"De medel vi får in vid auktioner kommer framför allt att placeras i omvända repor i säkerställda bostadspapper. Löptiden för dessa repor kommer att kunna bli längre än de korta löptider vi normalt gör. Åtgärderna kommer på så sätt även att stödja bostadsobligationsmarknaden."

De som direkt åtnjuter fördelarna med dessa stödköp är givetvis de största utgivarna av säkerställda bostadsobligationer. Det handlar om SEB, Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SBAB, alltså samtliga stora svenska kreditgivare på bostadsmarknaden.

Stödpaketet gör att finansieringsbördan lättar för de svenska bankerna. Detta i ett läge när kostnaderna för bankernas egen finansiering skjutit i höjden samtidigt som tillgången på kapital är begränsad.

Analytiker på räntemarknaden har under året också noterat att svenska banker tvingats köpa på sig obligationer i takt med att utländska investerare valt att sälja. Dagens stödpaket kan därmed lätta på det uppdämda trycket hos både banker och försäkringsbolag.

150 miljarder kronor motsvarar trots allt mer än 10 procent av den utestående volymen av bostadsobligationer.

Med tanke på stödpaketets storlek kan man fråga sig om de inblandade parterna verkligen spelar med öppna kort? Vet Riksbanken, Riksgälden och storbankerna något som vi andra inte får veta? Har det svenska banksystemet passerat en gräns där säkerhetsmarginalerna tunnats ut för mycket?

Ett tecken på att allt kanske inte är så lugnt som finansmarknadens makthavare vill låta påskina är att Swedbank på torsdagen meddelade att bankens bolåneräntorna höjs.

Den rörliga räntan lyfts från 5,95 till 6,23 procent och de bundna lånen följer även de med upp 15 till 20 punkter. Inget konstigt med det om det inte vore för att Swedbanks senaste räntehöjning meddelades för bara en dryg vecka sedan.

På börsen steg samtliga storbanker under dagen, utom just Swedbank som föll tillbaka under den avslutande handeln.

Irma Rosenberg håller dock fast vid förmiddagens lugnande besked:

- Vår bedömning är att oron på de svenska finansiella marknaderna inte påverkar den finansiella stabiliteten, säger hon i ett pressmeddelande på torsdagseftermiddagen.

Det finns åtminstone 150 miljarder skäl att tvivla på om det är hela bilden av verkligheten.