Debatten om Försvarets radioanstalts spaningsbefogenheter går vidare.
Statsminister Fredrik Reinfeldt gjorde på tisdagen sitt första utspel i
frågan sedan i höstas.
I Ekot förklarade han att Säpos tillgång till signalspaning nog ändå borde
tillgodoses. Frågan "tappades bort" i samband med fjolårets
stormiga debatt inom Allianspartierna som ledde fram till uppgörelsen den 25
september, hävdar nu Reinfeldt.
Utspelet kommer som ett svar på den kritik som flera remissinstanser, inte
minst Säpo, har riktat mot uppgörelsen den senaste tiden.
Men det vi ser är till stora delar bara ett välregisserat stycke politisk
teater. Det har nämligen aldrig varit tal om att Säpo inte skulle få
fortsätta utnyttja signalspalning i den egna verksamheten.
Detta faktum blir mycket tydligt om man tittar på innehållet i fjolårets
FRA-uppgörelse och vad som har hänt därefter.
25 september 2008
Regeringen meddelar att Alliansen nu står enad kring en ny utformning av
FRA-lagen. Korrigeringar på 15 punkter har fått kritikerna att lägga ner
stridsyxan.
En av delarna i uppgörelsen är att den så kallade "FRA-shoppen"
stängs. Det betyder att Säpo, och ytterligare ett par myndigheter, i
framtiden inte ska kunna lägga egna spaningsbeställningar hos FRA.
Fredrik Reinfeldt och försvarsminister Sten Tolgfors kan därmed avföra en
infekterad punkt på agendan och ro FRA-uppgörelsen i hamn.
Det betyder inte att Säpo verkligen ska hindras från att utnyttja
signalspaning, frågan läggs bara i en egen korg, skild från handläggningen
av FRA-lagen.
9 oktober
Justitiedepartementet ger tidigare Säpochefen Anders Eriksson uppdraget
att utreda behovet av "underrättelseinhämtning för vissa polisiära behov"
- alltså att Säpo ska få tillgång till FRA:s spaningskapacitet eller
motsvarande.
Anders Eriksson är även ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
(Säkint) och har sedan flera år varit såväl den tidigare S-regeringens som
den nuvarande regeringens favoritutredare när det gäller nya polisiära
tvångsmedel.
21 oktober
Bara någon vecka senare uttalar sig nuvarande Säpochefen Anders Danielsson om
FRA-uppgörelsen i tv-programmet Adaktusson i TV8. Han räknar inte med någon
begränsning av verksamheten.
"Jag förutsätter att våra behov av signalspaning kommer att tillgodoses",
förklarar han bland annat.
17 februari 2009
Säkint, där Anders Eriksson alltså är ordförande, lämnar sitt remissvar på
FRA-uppgörelsen till Försvarsdepartementet.
Säkints uppdrag är att se till att Säpos verksamhet bedrivs rättssäkert och
med hänsyn till den personliga integriteten. Men i remissvaret väljer
nämnden att gå Säpos ärenden. Nämnden menar bland annat att
säkerhetstjänstens behov av signalspaning måste tillgodoses.
18 februari
Dagen därpå lämnar Anders Eriksson, nu som utredare, ett eget remissvar.
Han slår inte omedelbart fast att Säpo ska få tillgång till signalspaning,
men öppnar för att det kan ske antingen med FRA:s hjälp eller på annat sätt.
26 februari
Säpo lämnar sitt remissvar på FRA-uppgörelsen. Myndigheten är inte oväntat
kritisk till förslaget att begränsa tillgången till signalspaning men "välkomnar
den utredning som numera pågår om Säkerhetspolisens behov av signalspaning."
3 mars
Sedan remissinstansernas kritik blivit en fråga i media gör Fredrik
Reinfeldt sitt utspel i Ekot. Och trots att Anders Erikssons utredning
formellt inte blir klar förrän den 30 juni öppnar Fredrik Reinfeldt åter
signalspaningsdörren för Säpo.
Istället för att Fredrik Reinfeldt får förklara varför frågan ser ut att ha
varit uppgjord redan på förhand framstår han som en lyhörd politiker som tar
kritikerna på allvar.
Vad vi ser är en statsminister som blivit rejält varm i kläderna och som
bjuder på politiskt maktspel i Göran Persson-klass.
Man ser också ett gäng tystade FRA-kritiker inom Alliansen som borde fråga sig
vilken uppgörelse de egentligen gick med på.
Kommentarer
Storebror samhälle säger jag bara !
Artikelförfattaren Per Agerman driver hemsidan frendo.se som beskrivs som en ”Kunskapsbank om övervakning och kontroll.” Här säger sig Per Agerman sig stödja en ”en fri och öppen samhällsdebatt”.
Då är väl Per Agermans uppgifter i artikeln ovan hederligt redovisade? T.ex. för den 17 februari skriver Agerman om Säkint: ”Men i remissvaret väljer nämnden att gå Säpos ärenden”. Låt oss penetrera den frasen och hålla de omgivande meningarna under uppsikt.
Fakta i kontexten är för det första att Nämnden har att följa regeringsformen 7 kap. 2 § då ”Vid beredning av regeringsärenden skall behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter.” Nämnden har således inte att välja vad de skall yttra sig om i remissvaret. Nämnden skall lämna upplysningar och yttrande om vad de som expertis kan yttra sig om i promemorian. Att undanhålla sakkunskap närmar sig tjänstefel.
För det andra: Remissvaret kan läsas på nämndens hemsida. Det omfattar nio sidor. Ingressen omfattar ca en sida. Begränsningen av inriktande myndigheter, det som Agerman kallar Säpos ärenden, omfattar ca en sida. På resterande ca sju sidor resonerar och argumenterar nämnden för hur att tillvarata skyddet av enskildas integritet och skyddet för privat- och familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen.
För det tredje är naturligtvis Säpo remissinstans och har den 26 februari lämnat in ett eget remissvar, där de behandlar promemorian från sin egen synpunkt.
I Agermans fras ger orden ”Men i remissvaret väljer nämnden att gå Säpos ärenden” ett intryck av att Anders Erikson och nämnden avviker från Säkint’s uppdrag, som omnämnts i meningen innan, för att istället hävda Säpos intressen stick i stäv mot Säkints uppdrag.
Det gör nämnden inte. Tvärtom, på sju sidor fullgör nämnden sin plikt att tillvarata skyddet av enskildas integritet, och i hela dokumentet följer de regeringsformen.
Anders Eriksson och Säkint’s remissvar inger förtroende, och det förtroende som vi kan förvänta av en statlig myndighet av denna dignitet.
Det gör inte den del av Per Agermans artikel som har penetrerats. Han dolde sju av åtta sidor, vinklade hårt remissvaret i en fras som ser ut att undergräva Anders Erikssons och Säkints integritet.
Man behöver inte gå längre än så för att konstatera att bankernas förtroendekris nu också har nått Per Agermans kunskapsbank på Affärsvärlden sidor. Hur mycket eget kapital har de kvar?
Men man kommer ju bara lyssna av utländsk trafik och sedan slänga allt annat man snappat upp av misstag. Det finns ljud och bildupptagningar på försvarsministerns löften till riksdagen. Det löftet fick ett antal motvilliga riksdagsledarmöter att till slut rösta ja.
Att ljuga inför riksdagen för att man på falska grunder skall anta en lag bör falla under Regeringsformen, 11:e kapitlet:
14 § Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller ATT STADGAD ORDNING I NÅGOT VÄSENTLIGT HÄNSEENDE ÅSIDOSATTS VID DESS TILLKOMST, får föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller regeringen beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart. Lag (1979:933).
Jonny Svensson... Om nu Per Agerman är så ohederlig och att den nya lagen kommer säkerställa integritestsaspekterna, varför kan jag då direkt citera Säkerhets och Integritetsskyddsnämndens yttrande (sidan 2):
"Det kan betonas att en begränsning av antalet inriktande myndigheter i sig inte stärker rättssäkerheten eller integritetsskyddet eftersom staten ju ändå med förslaget, genom Försvarets radioanstalt, ges rätt att med signalspaning inhämta aktuell information."
Den som själv vill läsa SäkInts yttrande kan göra det via:
http://www.sakint.se/res/Dokument/sin_yttrande_ds2009_1.pdf
Jonny, varför ägnar du så mycket tid till att smutskasta Per Agerman? Varje gång jag läser en av hans artiklar skriver du något negativt inlägg om honom. Det är nästan så man börjar tro att du är part i målet.
Kul att du läser remissvaren, det är det inte många som har mäktat med hittills!
Vi har uppenbarligen olika inställning i den här frågan. Jag tycker fortfarande att det är intressant att notera att Anders Eriksson för fram en åsikt som ordförande i Säkint samtidigt som han är satt att utreda samma fråga åt justitiedepartementet. Att sitta på dubbla stolar är inte alltid så lyckat.
Frendo.se handlar om ett privat hobbyprojekt som jag sysslat med ett par år. En del skriver om fotboll, jag skriver om utvecklingen på övervakningsområdet för att frågan intresserar mig. Sajten drivs helt efter journalistiska principer. Om du har några frågor eller synpunkter på innehållet är det bara att höra av dig.
Ungdommens pina med Brecht i skolans gymnastiksal, det var politik i kubik. Politken är en teater - en bra teater, ibland en dålig farsartad teater. Iscensättandet som beskriv i texten borde gå till historien. Någon som minns röstsiffrorna?
Skriver jag ”att att den nya lagen kommer säkerställa integritestsaspekterna,”? Nej, det gör jag inte. Jag granskar en fras i Per Agermans artikel. Du, däremot lägger ord i min mun och angriper den konstruktionen.
Du undrar varför du kan direkt citera Säkint’s yttrande? Förmodligen för att jag har hänvisat till den och för att du är både läs- och skrivkunnig.
Smutskastar jag Per Agerman? Skriver jag negativt inlägg om honom? Åh, Ursäkta, (knäfall, bugningar, böjt huvud) det är visst bara PR-byråer, bloggare och journalister som får granska. Ursäkta, ursäkta.
Är jag part i målet? Vilket mål? Ja, inte är det jag som är jag målvakt i alla fall.
Är du Per Agermans förkläde kanske?
(Det var kul att du kommenterar, Per Agerman. Som du förstår vänder jag mig helst till läsarna. Jag kan mejla till dig senare.)
Av Agermans artikel kan man förstå att han inte räknade med att läsare skulle kolla remissvaren eller granska hans artikel.
Uppenbarligen har han en egen inställning till vad som är hederlig och god journalistik. För i hans tredje mening i kommentaren 04/03 12:42 framgår än en gång obenägenheten eller oförmågan att skilja på åsikt och argument. Man kan ju undra varför det är så svårt att förstå åligganden i myndighetsutövning vid remissförfarande. Och än en gång framträder hans böjelse för att ounderbyggt söka tadla en statlig tjänstemans integritet.
Men det tycks vara i enlighet med Agermans programförklaring på hans blogg/sajt frendo.se, där man skall kunna hitta ”fördjupning kring frågor som rör personlig integritet”. Visst, det står inte att han skall respektera personlig integritet.
Visst är det intressanta journalistiska principer han står för.
Jonny,
Du hävdar att du bara granskar en fras i artikeln, men du sätter tonen genom att redan i rubriken anklaga Per Agerman för att vara ohederlig, låt vara följt av ett frågetecken.
Jag blir alltid misstänksam när man angriper själva personen och dessutom gräver fram information om ev. sidointressen. Det ser ju så misstänkt ut om man är inblandad i annat, inte sant? När jag får tillfälle brukar jag alltid bjuda tillbaka, även om det inte är jag själv som "fått äta upp". Därav förklädet.
Du skriver "... på sju sidor fullgör nämnden sin plikt att tillvarata skyddet av enskildas integritet, och i hela dokumentet följer de regeringsformen." Menar du därmed att nämnden inte fullgör sin plikt att tillvarata skyddet av enskildas integritet på de kvarvarande två sidorna?
Allmänt granskande och ifrågasättande är positivt. Granskande av granskare är dock ofta menat att misstänkliggöra ideer.
Med part i målet syftade jag inte alls på ditt fotbollsengagemang, utan mer på de stundtals häftiga angrepp mot Per som antydde en starkare koppling till frågan eller de inblandade personerna än de flesta har. Känner du någon i nämnden?
Själv känner jag inte Per, har aldrig träffat eller pratat med honom, men jag har besökt frendo.se en gång tidigare.
Återigen lägger du in ord i min mun och angriper din egen konstruktion. (Se facit* )
(*Grammatisk elementa: Ordföljden, interpunktionen och i alla fall suffixet –t i satsen ”Ohederligt, Agerman?” borde få läsaren att misstänka att satsdelen åtminstone inte är en predikatsfyllnad. Då skulle det ha stått ” Agerman Ohederlig?”)
Så du tycker att man inte skall granska sidointressen? 1. Om en nyutnämnd handelsminister använder svart arbetskraft så skall det inte granskas? 2. Om en journalist i Affärsvärlden skriver en artikel som hyllar det börsnoterade företaget Atlas Copco så har det ingen betydelse om det visar sig att journalisten äger aktier i Atlas Copco? 3. Om en journalist skriver en artikel om statlig avlyssning så har det ingen betydelse om det visar sig att journalisten driver en blogg/sajt om statlig avlyssning?
Enligt min mening är Transparens oerhört viktigt i en demokrati. Och ”Allmänt granskande och ifrågasättande” blir bara floskler om inte fakta och sammanhang granskas.
Du kryssade just i rutan ”Tagit del men ej förstått” . Jag skall ta om det långsamt. Säkint har ett flera har plikter än att tillvarata skyddet av enskildas integritet. Bl.a.att följa regeringsformen 7 kap. 2 § Nämnden har att följa regeringsformen 7 kap. 2 § då ”Vid beredning av regeringsärenden skall behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter.” Vilket de gör på dessa två sidor.
Om personalen sätter upp en konstverk på väggen i Säkint’s lokaler, har de då inte fullgjort sin plikt att tillvarata skyddet av enskildas integritet? Tänk nu noga efter vilken ruta du kryssar i.
Du frågar ”Känner jag någon i nämnden?” 1. Hur var nu dina principer: ”Jag blir alltid misstänksam när man angriper själva personen och dessutom gräver fram information om ev. sidointressen.osv” 2. På vilket sätt påverkar det kraften i min argumentering?
Du hade ju kunnat pröva dina principer på Agermans artikel. Men det gjorde du inte. Där använder du andra principer.
Och varför är du så angelägen att påpeka att du inte känner Agerman eller besöker hans bloggsajt? Litar du inte på dina egna argument? Eller tillhör du kanske något PR-nätverk?
Hördu Johnny, nu tangerar du gränsen för vad som står i forumets villkor angående irrelevans och personliga påhopp. Om ni båda två höll er till ämnet i stället för att metadebattera bleve det här en mycket intressantare debatt. Det är inte med fulspel, misstänkliggörande och spetsfundigheter om ordval man vinner debatter på nätet, det är genom att ha bra argument och en vettig framtoning.
Om man inte hänger upp sig på enskilda små ord är Angermans lista mycket intressant, och precis vad man kan vänta sig av aktörerna och en regering som bestämt sig på förhand om vad FRA måste kunna göra, och med alla medel försöker få stöd för det - för i politiken har den rätt som kan få stöd. Inte mycket att förvåna sig över, bara att ge sig upp på barrikaden igen för att visa att de fan inte har stöd av oss.