Det är Carl Eric Stålberg som är ytterst ansvarig för bankens vansinniga risktagande i Baltikum. Ett risktagande som nu lett till så stora aktiefall att banken bytt huvudägare, från Sparbanksstiftelsernas förvaltningsbolag till Folksam.
Det sanslösa är att Carl Eric Stålberg borde ha vetat bättre. Carl Eric Stålberg är en erfaren bankman som var med om förra bankkrisen i början av 1990-talet. Och han var chef för JM då bostadsbyggaren drabbades av hybris.
I förra bankkrisen skickade Swedbanks dåvarande vd och starke man, Göran Collert, Stålberg till Göteborg där problemen för Swedbank (då Sparbanken Sverige) var som störst. Där fick Carl Eric Stålberg med egna ögon se hur en alltför expansiv kreditgivning kan sluta.
Men Carl Eric Stålberg verkar inte ha lärt sig sin läxa.
När han inte fick bli vd för Swedbank år 1995, då Göran Collert blev ordförande, hoppade han av bankjobbet och blev istället vd för bostadsbyggaren JM. Han renodlade JM till ett projektbolag som blev så känsligt för prissvängningar på bostäder att Stålberg själv beskrev aktien mer som en option än en vanlig aktie.
Då han slutade på JM vid årsskiftet 2002-2003 för att bli arbetande styrelseordförande i Swedbank, visade det sig att JM hade redovisat för höga vinster åren innan han slutade. Det slutade med en nedskrivning på 690 miljoner kronor.
Anledningen till att redovisningsmissen överhuvudtaget kunde ske var att JM använde sig av så kallad successiv vinstavräkning. I ett projekt som löper över två år bokförs en del av den tänkta vinsten varje kvartal i stället för som en klumpsumma när allt är sålt. På det sättet blir resultatet jämnare och bolaget kan ta ut vinster i förskott.
Anledningen till att det blev fel var dock en annan, nämligen en ovilja att erkänna att marknaden vek. Hela branschen pratade om en försvagad marknad. Utom JM som fortsatte att förvänta sig, och att bokföra, höga vinster.
Med dessa erfarenheter i bagaget skulle man kunna tro att Carl Eric Stålberg hade blivit en försiktig herre. Så icke.
I stället ställde han sig på gasen i Baltikum så fort han tog över som ordförande i Swedbank. Göran Collert hade tidigare köpt 60 procent av baltiska Hansabank för knappt 3 miljarder kronor. Stålberg köpte resterande 40 procent för nästan 16 miljarder kronor våren 2005. Och sedan var det full fart framåt som gällde. Swedbank mer än fyrfaldigade utlåningen i Baltikum från slutet av 2004 till slutet av 2008.
Snart varnade allt fler bedömare för att en bubbla höll på att blåsas upp, men Swedbank körde på. Banken köpte därtill Tas-Kommerzbank i Ukraina år 2007.
Naturligtvis behöver det inte vara fel att expandera i Baltikum och Östeuropa, men Swedbank köpte dyrt och expanderade sin kreditgivning bortom all rimlighet.
Och ytterst ansvarig för Swedbanks strategi är Carl Eric Stålberg i rollen som ordförande. Att han sitter kvar motiveras med att banken precis har bytt vd, från Jan Lidén till Michael Wolf, och inte vill byta både vd och ordförande samtidigt. Men det är inte en tillräcklig bra anledning.
Ett annat argument är att det är svårt att hitta en ersättare till Carl Eric Stålberg, vilket är rent löjeväckande.
Enligt en person med insyn i banken har valberedningen ännu inte fattat beslut om den ska föreslå att Carl Eric Stålberg får fortsätta som ordförande. Arbetet pågår intensivt just nu, särskilt med tanke på de senaste dagarnas ägarturbulens.
Med sin uppenbara oförmåga att lära sig av kriser och fallande marknader kan Carl Eric Stålberg omöjligen vara den lämpligaste ordföranden för Swedbank.
