Stresstestet av de amerikanska bankerna väntas släppas på torsdag. Marknaden verkar räkna med att resultatet blir munter läsning, särskilt som anonyma källor indikerat att bankerna klarar sig bättre än väntat.

Enligt en källa till New York Times är inte någon av de 19 testade bankerna insolventa. Bankers förluster uppges också vara hanterbara. Läser man andra medier kan man dock få motsatta indikationer.

Till att börja med kan man dock fråga sig varför det är så stort hysch-hysch kring testet om nu resultatet är så positivt. Varför har bankerna fått munkavle och varför väntar Obama-administrationen med att gå ut med resultatet?

Negativt är också att de två storbankerna Citigroup och Bank of America sägs vara i dåligt ekonomiskt skick trots att de redan fått miljarddollarinjektioner från staten. Enligt uppgifter kommer dessa banker behöva ytterligare kapitaltillskott. Bank of Americas köp av Merrill Lynch verkar inte ha blivit så lyckat som de hoppats...

De amerikanska bankerna är långtifrån ensamma om att ha stora problem. Även i Europa hopar sig problemen inom den finansiella sektorn. Näst efter Island är Irland ett av de mest problemtyngda länderna i Europa. För ett par veckor sedan tog den irländska staten beslutet att köpa upp bankernas problemtyngda tillgångar.

Exakt hur detta ska göras är dock oklart. För likt USA har osäkerheten i Irland rörande lån till fastighetssektorn och bostadsmarknaden ökat. Dessa tillgångar är inte längre ens värda nominellt belopp då fastighetspriserna gått ner. Men hur mycket är de värda: 50, 60, 70 procent? Eller kanske mindre? Och vilka lån är störst respektive minst skräp?

Aktier inom finanssektorn i Irland har stigit på beskedet, men är det verkligen rationellt? Den irländska staten har deklarerat att de inte ska göra en dålig affär för skattebetalarna och att ARMA, den dåliga banken som skapas, enbart ska ta skattebetalares intresse och inte betala för mycket för lånen. Men vad är för mycket?

Banker världen över, däribland de amerikanska och irländska, har hamnat i problem sedan tillgångar fallit i värde. Då dessa institut har jobbat med stor belåning, ofta en leverage på tio eller mer, riskerar en liten minskning av tillgångars värde att radera hela bankens egna kapital och därmed göra den insolvent. Med en leverage på tio blir banken insolvent om tillgångssidans värde faller med tio procent eller mer. I vissa fall har finansinstitut jobbat med en leverage på 30, då räcker det att tillgångssidans värde faller med några procent för att göra banken insolvent.

När nu tillgångar som grundar sig på bostadsmarknaden fallit i värde ligger flertalet banker världen över mycket risigt till. Bostadslån och obligationer samt andra tillgångar baserade på fastighetsaffärer svarar nämligen för en stor del av tillgångssidan i de flesta banker. Exempel på Irland är bankerna AIB och Bank of Ireland.

Att dessa två banker nu blir kvitt några av de värsta lånen de gett till "property developers" kan vid en första anblick verka positivt.

Men staten säger att de inte ska köpa lånen till överpris. På marknaden vill inte någon ta i dessa lån med tång, särskilt inte om samtliga skulle ösas ut på marknaden på en och samma gång (en så kallad firesale).

Så vad är dessa tillgångar då värda? Betalar staten för lite går banken omkull eftersom de jobbat med stor belåning. Betalar staten för mycket får skattebetalare ta smällen.

I Sverige har staten startat upp olika typer av "bad banks" vid olika kriser vi haft här. Den mest kända är utan tvivel Securum som bildades under 1990-talskrisen. Securum visade sig bli en en rätt okej affär med åren och staten fick tillbaka det satsade kapitalet.

Flertalet länder verkar ha studerat Sveriges lösning av vår egen finanskris noga innan de tagit beslut om hur de ska hantera nuvarande kris. ARMA som Irland bildar har vissa likheter med Securum.

Flertalet personer har menat att de nya redovisningsreglerna, IFRS, som innebär ökade krav på värdering mark to market, det vill säga värdering till marknadspris av tillgångar, har bidragit negativt under nuvarande kris.

Exempelvis har Nordstjernans vd Tomas Billing sagt att dessa redovisningsregler helt enkelt är "skit". Frågan är dock om det är bättre om bolag värderar sina egna tillgångar utefter någon egen modell de finner mer lämplig?

Tillåts man värdera tillgångar efter eget tycke är det säkerligen lätt att övervärdera dessa. Enron, Carnegie med flera skandaler har visat prov på detta. Visst går det att hävda att vissa tillgångar är ytterst illikvida och knappt har någon marknad, men samtidigt är det inte särskilt kul att ha en stor mängd sådana tillgångar i kombination med hög belåning.

När en privatperson ligger belånad och dennes tillgångar faller i värde kan denne inte säga att "enligt mina beräkningar är dessa aktiers fundamentala värde högre än nuvarande marknadsvärde". Maths O Sundqvist har bittert fått erfara detta efter att ha förköpt sig på börsen med hjälp av lånade pengar.

Till Realtid.se sade hans advokat att vi i "västvärlden har fått klockan. Den gör att vi lever efter deadlines och för ett strikt liv. Men i Afrika har de fått tiden. Där har man tålamod och utgår i från att saker fixar sig. Jag är övertygad om att det kommer att fixa sig förr eller senare för Maths".

Det är denna sorts problem en mängd banker världen över har för närvarande. Belånade tillgångar har fallit i värde och bankerna är/riskerar att bli insolventa. Visst kan det visa sig vara en okej lösning att staten köper upp flertalet problemtyngda lån och hoppas dessa stiger i värde med tiden. Men det är en högriskaffär. Irland och flera andra länder verkar dock inte se någon annan möjlig lösning.

I USA har man än så länge stöttat bankerna med enorma summor. Stresstestets resultat, som alltså väntas på torsdag, riskerar att visa att dessa pengar inte räcker långt. Det är mycket möjligt att bankerna trots allt är att betrakta som insolventa.

För den som utnyttjat hävstångseffekten i uppgången är det nämligen mycket svårt att kliva av när vändningen kommer.

Då blir det till att ropa på hjälp från staten och Obama har också varit frikostig och pumpat in stora summor skattepengar i bankerna. Det vore inte bra för honom och hans administration om inte detta hjälpt. Därför kan det ligga nära till hands att vi får se friserade siffror när stresstestet väl släpps.