När de svenska storbankerna har redovisat sina resultat för andra kvartalet, bortsett från reserveringarna för befarade kommande kreditförluster i Baltikum hos Swedbank, SEB och i viss mån Nordea, ser det förvånansvärt starkt ut. Faktum är att konstaterade förluster fortfarande är ganska små. Av bankernas totala utlåning på 7 700 miljarder kronor är det bara 2 promille som har skrivits bort under andra kvartalet. Däremot har det satts av pengar för kommande förluster, närmare bestämt 56 miljarder kronor, varav Swedbank 19 miljarder.

Visst kommer det att dyka upp kreditförluster så småningom och det första tecknet är att kunderna börjar släpa efter med betalning av räntor och amorteringar. Snabbast märks det hos företag där försäljningen i många fall har minskat dramatisk under våren. För privatpersoner tar det ofta betydligt längre tid. A-kassa, inkomstförsäkring och bolåneskydd är några faktorer som fungerar som stötdämpare för hushållen. Då betalningsförmågan numera är A och O för bankerna, slängs inga kunder ut från sina hus så länge räntorna betalas. Och även i Baltikum har de flesta A-kassa i ett år.

Men det är stor skillnad mellan bankerna. Handelsbanken spelar i en division för sig själv. Under andra kvartalet var banken ensam om att öka räntenettot jämfört med föregående kvartal. En förklaring är att Handelsbanken var tidigt ute med att förlänga löptiderna på sin egen upplåning, redan våren 2007 började man ana ugglor i mossen. Banken har idag en likviditetsreserv på 450 miljarder kronor, vilket gör att man inte behöver låna av marknaden om villkoren är dåliga. Under andra kvartalet reserverades 939 miljoner kronor för kreditförluster, vilket motsvarar 0,23 procent av lånestocken. Konstaterade förluster var 98 miljoner. Osäkerheten om konjunkturen består, men den goda kreditkvaliteten bör borga för att det inte blir särskilt blodigt det närmaste året. Handelsbankens försiktiga strategi har betalat sig och banken är den enda av de svenska storbankerna som har klarat sig utan att behöva be aktieägarna om kapitaltillskott. Primärkapitalrelationen är nu goda 12,6 procent.

Strået vassare är SEB, som har en primärkapitalrelation på 13,1 procent. Men då har å andra sidan Investor och de andra ägarna pytsat in 15,1 miljarder kronor. Trots att räntenettot minskade 10 procent, blev rörelseresultatet före kreditförluster i linje med första kvartalet. Detta trots att SEB skriver bort hela goodwillen för Baltikum och Ryssland, vilket minskade resultatet med 2,4 miljarder kronor. Kreditförlusterna uppgick till 3,6 miljarder kronor varav 331 miljoner är konstaterade. De är de 184 miljarderna som lånats ut i Baltikum som är den största huvudvärken, trots att den bara svarar för en tiondel av utlåningen. Bankens kreditförlustnivå ligger nu på dryga procenten, medan den är 6 procent i den baltiska delen. Så här långt har SEB reserverat 14,6 miljarder för kommande förluster. Från och med i höst och något år framåt visar det sig om detta är tillräckligt. Efter hand som konjunkturen rullar vidare byts befarade förluster mot faktiska sådana och när det väl blir högkonjunktur igen kanske det till och med än en gång blir dags att återvinna tagna förluster. Men till dess lär det dröja ett par år. Först blir det sämre och i höst väntar sig SEB att svenska små och medelstora företag får det tufft. Tur för SEB att det i stället är storföretagen som är bankens paradgren.

Hur det går för de mindre företagen är däremot en viktig fråga för Nordea som har en betydlig bredare kundbas. Och banken väntar sig också att kreditförlusterna kan öka i höst. Hittills har Nordea skrivit bort motsvarande 370 miljoner kronor, reserveringarna uppgår till 19 miljarder och kreditförlustnivån är 0,57 procent. Totalt har Nordea lånat ut 278 miljarder euro, vilket i dag motsvarar 3 028 miljarder kronor, varav 83 i Baltikum. Nordea började tidigt sätta av för förluster i regionen och kreditförlustnivån uppgår i dag till 5,5 procent. Under andra kvartalet minskade räntenettot 4 procent jämfört med perioden januari-mars, vilket kompenseras av starkare tradingresultat. Hade det inte varit för Baltikum hade det sett strålande ut, och kreditförlusterna hade snarare legat runt den långsiktiga genomsnittsnivån på 0,25 procent. Precis som SEB fick Nordea in mer kapital från aktieägarna i våras, 2,5 miljarder euro, vilket hjälpt till att höja primärkapitalrelationen från 9,3 till 11,2 procent.

De tre storbankerna ovan visade alla positivt rörelseresultat för andra kvartalet. Det gjorde inte Swedbank. Att räntenettot föll med 10 procent kompenserades av ökningar på andra områden samt även en del intäkter av engångskaraktär, som försäljningar av kontor till fristående sparbanker. Kreditförlusterna på 6,7 miljarder motsvarar 2,10 procent av utlåningen. Swedbank har också tagit höjd för störst förluster i Baltikum, även om banken har större utestående volym, motsvarande 197 miljarder kronor, är reserveringarna också större i relativa tal med en förlustnivå på 7,6 procent. Det finns anledning att tro att den nya bankledningen med Michael Wolf i spetsen har tagit till något i överkant för att vara på den säkra sidan. Till skillnad från konkurrenterna har Swedbank ingen kapitalstark storägare som är villig att skjuta till mer pengar om så behövs. Som läget är i dag är dock det ingen risk för nyemission i brådrasket. Även Swedbank har stärkt sin primärkapitalrelation under våren, från 10,8 till 11,3 procent. Det räcker för att kunna låna pengar på den internationella kapitalmarknaden. Banken har också förlängt löptiderna på den egna upplåningen, vilket minskar risken men kostat en det i minskade räntemarginaler under våren.

Alla de fyra bankerna har också minskat sina riskvägda tillgångar under första halvåret, vilket också hjälpt till att förbättra nyckeltalen. Förenklat kan sägas att riskvägda tillgångar är summan av hur mycket säkerheter som krävs för bankens totala kreditvolym. Riskvägda tillgångar minskar när banken till exempel byter blankokrediter mot bostadsdito.

Under våren var Handelsbanken den enda som ökade antalet anställda, visserligen bara med 196 personer, förhoppningsvis har kanske några av de 1 586 personerna som fått lämna de andra bankerna fått jobb där. Och även om det inte är tal om några massavskedande som under början av 1990-talet så kommer personalneddragningarna att fortsätta åtminstone i höst.

Efter den senaste månadens kursuppgångar är utvecklingen hittills i år: Nordea + 51 procent, Handelsbanken + 31 procent, Swedbank + 28 procent och SEB + 21 procent. Samtidigt har Affärsvärldens generalindex gått upp med 27 procent. Bankerna kommer säkert att vara intressanta tradingaktier även i höst. Men kortsiktigt kan det finnas anledning att ta det lite lugnt. Värderingarna för innevarande år ger ingen större vägledning. Våra prognoser ger p/e 9 för Nordea, 11 för Handelsbanken, 24 för SEB och Swedbank väntas gå med förlust i år. Sett till värderingarna framstår Nordea som förstahandsvalet, i alla fall de närmaste månaderna.