Stockholmsbörsen lyckades med liten marginal notera ett nytt årshögsta på torsdagen i förra veckan. Säljarna strömmade dock åter till och facit för veckan blev en uppgång med måttliga 0,4 procent. Börsen har förtvivlat svårt att ta ny mark på uppsidan. En tillbakahållande faktor är den allt starkare kronan.

Under börsraset tidigare i år och i fjol bidrog den kraftiga kronförsvagningen till att dämpa fallet på Stockholmsbörsen. När USA- och Europabörserna i mars i år noterade nya bottennoteringar höll sig Stockholmsbörsen över höstens lägstanivåer. När kronan nu stärkts betydligt mot såväl dollarn som euron blir effekten på börsen den motsatta.

Sedan i början av mars har euron blivit 13 procent billigare och dollarn 26 procent billigare. Börsbolag som under de senaste kvartalen hållit uppe försäljningen med hjälp av den svaga kronan får inte alls samma stöd framöver.

På makrosidan visar statistik över USA:s industriproduktion på en fortsatt återhämtning. Uppgången i augusti på 0,8 procent följde på juliökningen med 1,0 procent. Siffrorna bekräftar vändningen för den amerikanska ekonomin, något som börsen dock redan diskonterat.

Investerarnas intresse lär vara större för vad som händer på mikronivå, och då i synnerhet på efterfrågesidan. Med stora kostnadssänkningar genomförda i många bolag kan vinstlyften bli betydande om efterfrågan repar sig snabbt. Men gör den det? I väntan på niomånadersrapporterna får investerarna nöja sig med indikationer från kapitalmarknadsdagar.

I Frankfurt var tongångarna positiva när Autoliv passade på att höja såväl omsättnings- som marginalprognoserna för det tredje kvartalet med stöd av en snabbare återhämtning för bilproduktionen än väntat.

Ett osäkerhetsmoment är vad som händer när skrotningspremierna upphör. Hos Scania i Södertälje talade vd Leif Östling om en nedgång som planat ut och förberedelser inför nästa långsiktiga uppgångsfas på lastvagnsmarknaden.

En försmak av vad den kommande rapportperioden kan erbjuda får vi när Hennes & Mauritz redovisar sin delårsrapport på torsdag, den första för Karl-Johan Persson som tog över vd-posten i somras.

H&M-aktien har gått starkt på börsen i år och befinner sig bara 10 procent ifrån kursrekordet på 450 kronor från april 2007.

Försäljningsutvecklingen har emellertid inte varit lika stark som kursutvecklingen. Fram till och med juli hade försäljningen i befintliga butiker minskat under elva av de tolv senaste månaderna på årsbasis. Tack vare nyetableringar har försäljningen dock totalt sett uppvisat tillväxt.

Värderingsmässigt handlas H&M till 19 gånger nästa års väntade vinst på 21,50 kronor per aktie, enligt Factset. Uppsidan till den genomsnittliga värderingen under de senaste fem åren, p/e 20, är således inte stor. Toppvärderingen under perioden härstammar från kursrekordet i april 2007 då marknaden drev upp p/e-talet till 27.

Om det är någon makrostatistik som ska kunna fälla marknaden denna vecka så är det nog försäljningen av befintliga och nya hus i USA som presenteras på torsdag, respektive fredag. Husförsäljningen har ökat fyra månader i rad och analytikerna räknar med fortsatt uppgång.

Lyfter vi blicken något så framhåller många en svag ekonomisk återhämtning eller rent av en dubbelbotten som det största hotet mot världsekonomin. I veckan var emellertid Morgan Stanley ute med rapport och varnade för att en överhettning nästa år inte kan uteslutas.

Enligt banken finns risken att regeringar och centralbanker helt enkelt lagt för mycket bränsle på brasan. Initialt blir alla positivt överraskade av den starka tillväxten, men euforin förbyts mot oro när obligationsräntorna börjar krypa uppåt och centralbankerna frukta framtida inflation.

Följden blir snabbare räntehöjningar än någon vågar tro i dag, vilket riskerar att sluta med en ny global lågkonjunktur runt 2012. Knappast det mest sannolika scenariot, men ändå ett värt att ha bakhuvudet. De ekonomiska prognosmakarna har ju blivit överraskade förr.