I måndags kväll höll Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, sitt sedvanliga budgetseminarium. Men numera är det inte som förr.

Under den förra S-regeringen var

rutinen att en statssekreterare från finansdepartementet mötte sin motsvarighet inom oppositionen för att gå igenom och debattera den senaste budgeten och de kommande ekonomiska utmaningarna.

Men eftersom SNS inte tycker att

Socialdemokraterna har någon ekonomisk tjänsteman som matchar fick statssekreterare Hans Lindblad (M) i år i stället diskutera med Daniel Lind, chefekonom på fackförbundet Unionen, och Eva Mörk, professor i nationalekonomi i Uppsala.

Det var bättre förr.

Under den förra S-regeringen mötte statssekreterare Jens Henriksson Moderaternas dåvarande chefekonom Anders Borg under ganska minnesvärda tillställningar. Båda var tillräckligt öppna och kunniga för att det inte bara skulle bli politisk retorik.

Jag minns särskilt när Henriksson och Borg hösten 2004 debatterade den eviga frågan om hur sysselsättningen ska öka. Var finns de nya jobben? Att öka utbudet av arbetskraft är väl en sak, men var finns efterfrågan?

Jens Henriksson var ovanligt öppen för att vara en regeringstjänsteman och erkände att han inte visste hur sysselsättningsmålet på 80 procent skulle uppnås. Hög produktivitet, teknisk utveckling och bra utbildning skulle lägga grunden för att Sverige skulle fortsätta att ligga i topp. Men var de nya jobben kom kunde han inte säga. Det låg i försynen.

Anders Borg gick mera på om skattesänkningar och sänkta bidrag som skulle leda till relativt sett lägre ingångslöner. "Så småningom värker sänkta ersättningsnivåer igenom systemet och det blir nya jobb eftersom lönebildningen påverkas, vilket leder till lägre löner", slog Borg fast.

I klartext: Fler lågbetalda jobb i den privata tjänstesektorn. Rubriken på min analys i SvD blev "McDonald's-jobb står mot försynen". Det gillade inte McDonald's som bjöd in till studiebesök för att visa upp hur väl de tog hand om personalen.

Nu är det dags för hamburgerkedjan att bjuda in statsminister Fredrik Reinfeldt. Ingenting har nämligen hänt sedan Jens Henriksson och Anders Borg talade klarspråk. När Reinfeldt ska förklara hur ungdomar ska få jobb blev svaret till Dagens Nyheter i förra veckan: "Enklare jobb. Vi ska inte fnysa åt McDonald's, enklare servicejobb, lokalvård, den typen av jobb som kan växa fram i förlängningen av vårt hushållsavdrag."

Det är nu sänkta skatter, ersättningsnivåer, skattereduktioner och subventioner till arbetsgivarna ska ge resultat. Fortfarande står den borgerliga alliansens låglönejobb mot Socialdemokraternas betoning av hög produktivitet om Sverige ska överleva som välfärdsnation.

Som finansministerkandidat driver Thomas Östros tydligt den linjen. Tyvärr är han i den rollen för fin för att gå en match mot Anders Borgs statssekreterare. Och Socialdemokraterna har ingen Jens Henriksson som jobbar i kulisserna längre. Den rödgröna oppositionen saknar den Anders Borg som den borgerliga alliansen hade under sitt bildande.

Tidigare har Socialdemokraterna bemannat sitt oppositionskansli i riksdagen med välrenommerade ekonomer. En Erik Åsbrink, en Michael Sohlman, en Bengt K Å Johansson, en Leif Pagrotsky har övervintrat i väntan på att S ska ta tillbaka regeringsmakten. Så blev det inte efter valnederlaget 2006.

Därför blev det ingen intressant fortsättning på sysselsättningsdiskussionen mellan regeringsalternativen hos SNS i måndags.