Göteborgstidningen GP:s ungdomsdel ”Graffiti” bad inför halloween 2011 ett tiotal tonåringar att berätta vad som skrämde dem mest. Bland ruskigheter som spindlar, fyllgubbar och mörka nätter fanns också svaret ”algebra”. Så här skrev en flicka:

”Jag känner hur mitt huvud är i en enda röra och tårarna tränger fram bakom ögonlocken. Jag överdriver inte när jag säger att matteläxan är rena mardrömmen. Jag förstår inte hur det hänger ihop. Man ska ändra plus till minus, flytta siffror och komma fram till vad en liten bokstav är. Varför ska man ens kunna algebra? Jag tror inte det är något jag faktiskt behöver.”

”När jag sitter där med den fördömda algebraläxan och känner tårarna rinna ner längs kinderna vill jag inget annat än bränna upp den.”

Sämre kunskaper

Chalmers alumnitidskrift ”Avançons” berättade i vintras att de nya CTH-studenternas matematikkunskaper blivit märkbart sämre med åren. Rolf Pettersson, matematikprofessor emeritus vid CTH, har sedan 1960-talet mätt nollornas baskunnande i matematik. Han har funnit två tydliga kunskapsförändringar, tyvärr båda två försämringar.

Den första försämringen skedde i början av 1970-talet, och han ser den som ett resultat av den nya läroplan som genomfördes i slutet av 1960-talet. Antalet rätta svar i testerna sjönk då med närmare 10 procent.

1994 kom åter en ny läroplan, varefter resultaten försämrades med ytterligare 9 procentenheter några år senare.

En internationell undersökning 1980 vid namn Sims – Second International Mathematics Study – visade att Sverige hade halkat efter de flesta länder i Europa. Svenska 13-åringar låg i botten när det gällde matematik, och det kom larmrapporter i pressen.

Sedan kom Timss – Third International Mathematics and Science Study – som genomfördes 1995 i en rad länder. 2003 gjordes en ny mätning. Det visade sig då att en rad länder visade minskade prestationer mot 1995. Däribland Ungern, Sverige, Slovakien, Belgien, Ryssland, Norge, Bulgarien och Iran.

Singapore hade bäst resultat och högre medelprestationer än alla andra länder.

Den norske professorn Svein Sjøberg vid Oslo universitet har i flera forskningsprogram undersökt 15-åringars inställning i olika länder. Resultat av projektet Rose visar att ungdomarna i Västeuropa, USA och Japan inte vill jobba med teknik och naturvetenskap. Det vill däremot ungdomar från utvecklingsländer som Uganda, Ghana, Filippinerna och Egypten och även Turkiet.

Får hjulen att snurra

Ungdomarna i västvärlden tycker att naturvetenskap är svårt, auktoritärt och inte ger dem möjlighet att uttrycka sin personlighet. De anser att det visserligen är tekniken och naturvetenskapen som får samhällets hjul att snurra och skapar ekonomiskt välstånd, men de tycker att någon annan får göra jobbet.

En del av ungdomarnas negativa attityd anser Svein Sjøberg också vara kulturellt betingad. Det är inte ball utan enbart nördigt att gilla matematik. Det har under många år saknats tv-serier med ingenjörer som huvudpersoner. Hjältarna har varit poliser, jurister och ekonomer.

Men kanske håller trenden på att vända. Sedan några år finns en rad serier med kriminaltekniker, och faktiskt också en där den som löser mordgåtorna är matematiker – ”Numbers”.

Stupar på matematik

Även i USA har kunskapsnivån försämrats. Av de studenter som börjar en högre utbildning i teknik och naturvetenskap, vad som på engelska kallas Stem-ämnen – Science, Technology, Engineering and Math – är det färre än 40 procent som fullbordar sina kurser och tar examen. De allra flesta stupar på matematiken.

– Kan man höja antalet som tar examen med 10 procent får man närmare tre kvarts miljon examinerade inom ett decennium. Det närmar sig åtminstone regeringens mål på en miljon.

Det säger Jo Handelsman, forskare vid universitetetet Yale. Hon har haft regeringens uppdrag att utreda den naturvetenskapliga utbildningen och funnit att det framför allt finns tre anledningar till att så många faller ifrån: oinspirerande introduktionskurser, studenternas otillräckliga matematikkunskaper och att de känner sig ovälkomna av fakulteterna.

– Vi måste acceptera att 60 procent av studenterna har otillräckliga matematikkunskaper efter high school. Att sedan matematik inte lärs ut bra vid college är något vi måste ta tag i.

– Vi måste få fler goda föredömen i undervisningen. De som använder matematik i sina yrken är framför allt ingenjörer och forskare inom naturvetenskap. Om vi kunde få sådana att undervisa i högre matematik skulle studenterna bättre förstå vikten av att kunna matte.

Ett problem är att fakulteterna inte är intresserade. Många forskningsintensiva universitet vill inte lägga ner mer resurser på utbildning än de gör. Många forskare tycker också att eftersom de själva en gång i tiden klarade sig igenom nålsögat så får eleverna klara sig själva. Och varför skulle de ta in folk som inte är professionella lärare i undervisningen?

Jo Handelsmans rapport har gått direkt till president Obama, som i budgeten anslagit 100 miljoner dollar till stödundervisning i framför allt matte.