Med rubriken ”Företaget som skrämde världen” beskriver tidningen the Economist den kinesiska telekomundret Huawei i sitt senaste nummer.

Där berättas att den brittiska signalspaningsmyndigheten GCHQ kontrollerar alla produkter som det kinesiska företaget vill sälja till brittiska telekomoperatörer. Detta för att se till att produkterna är "tillförlitliga, och bara gör vad kunderna vill att de ska göra och inte kan användas av cyberbovar och utländska spioner – inklusive de kinesiska”.

Farhågan är att Huaweis telekomutrustning skulle kunna användas av kinesiska spioner för att avlyssna telenäten och att kineserna skulle kunna stänga av telenäten i samband med en internationell konflikt mellan länderna.

Den här typen av diskussioner hörs allt mer sällan i Sverige. Här använder redan flera av operatörerna utrustning från de kinesiska bolagen. I USA däremot är kritiken mot kinesiska företag som Huawei och ZTE fortsatt högröstad. Även i Indien har Huawei och ZTE mött stort motstånd från myndigheter. Där beskrivs också de kinesiska bolagen som ett säkerhetshot. Liksom i Australien där myndigheterna i våras stoppade kineserna från att delta i en upphandling av det nya nationella bredbandsnätet.

The Economist tar upp att Huaweis grundare Ren Zhengfei tidigare jobbade för den kinesiska militären. Det nämns så gott som alltid även i alla längre amerikanska artiklar om Huawei. I Economist står dock också att Ren lämnade militären redan 1983, fem år innan han grundade Huawei.

I Asien har Huawei redan störst andel av telekommarknaden jämfört med konkurrenterna. Mer överraskande är kanske att bolaget även är störst i regionen Europa, Mellanöstern och Afrika. Uppgifterna redovisas i ett diagram i artikeln, med Analysys Mason som källhänvisning. Där syns också att Huawei endast har en marginell andel av USA-marknaden.

Att Huawei numera större än Ericsson, räknat i försäljning, tar artikelförfattaren också upp. Under årets första halvår omsatte Huawei ungefär 115 miljarder kronor, medan Ericssons försäljning stannade på 106 miljarder kronor. Den svenska telekomjättens rörelseresultat var dock bättre.

Förutom rädslan att kineserna kan använda Huaweis utrustning för att spionera på landet, tar the Economist upp den mångåriga oron över att kineserna kopierar innovationer utan att betala licens. Ofta refereras till ett fall för snart tio år sedan när Cisco anklagade Huawei för ett patentintrång. Kineserna förnekade brott och bolagen kom senare överens om en uppgörelse utanför domstolen. Men Ciscos vd John Chambers tror fortfarande att Huawei fifflade.

Huawei kritiseras också för att ta emot stora statliga subventioner, med snedvriden konkurrens som följd. Även detta förnekar bolaget. Men så länge bolaget inte offentliggör lika många siffror som sina konkurrenter kvarstår misstänksamheten. Huawei uppger dock att man bara erbjöd sina kunder finansiell hjälp motsvarande 6 procent av försäljningen förra året.

För att försöka minska misstänksamheten mot företaget uppges Huawei ha anlitat fler pr-byråer, inte minst i USA där kritiken är störst. Där har kineserna också lagt allt mer forskning och utveckling för att försöka blidka opinionen.

Men det räcker inte, menar de amerikanska kritikerna. För att lyckas måste Huawei öka öppenheten och noteras på någon av de amerikanska börserna.

Här är Economists ledare, som kommenterar artikeln.  Själva artikeln är dock bara öppen för prenumeranter.