Påskens två stora bankfusioner i USA är bara de senaste i enallt stridare ström av megafusioner. De understryker ytterligareatt företagsaffärerna i dag allt oftare handlar om storajämställda företag som går ihop snarare än större företag somköper upp mindre. Den typen av affärer har blivit så vanliga attde fått ett eget namn, mergers of equals, MOE:s. Affärernaverkar vara defensiva snarare än offensiva. Varför har detblivit så? Affärsvärlden har frågat Martin Waldenström, seniorpartner på Booz Allen & Hamilton i Paris och specialist påföretagsaffärer sedan flera decennier.

Har fusionerna blivit allt mer defensiva? Ofta är merger ofequals - MOE:s - det enda bolagen kan göra. Ledningarna har heltenkelt svårt att hitta uppköpskandidater som är tillräckligtstora. Dessutom är företagsledarna ofta rädda att det egnabolaget ska bli uppköpt. De föredrar att föregripa utvecklingen.

Fusioner innebär att företagsledarna kontrollerar processen.Tillsammans löper två medelstora bolag mindre risk att bliuppköpta än var för sig. De inblandade företagsledarna kansjälva bestämma villkoren. De kan dela upp chefsposterna mellansig. Delvis handlar det om prestige, om att behålla makten.Kanske är Pharmacia & Upjohn ett sådant exempel.

MOE:s har blivit en face saving formula. Dessutom finns detfinanstekniska fördelar. Eftersom affärerna ofta görs upp genomaktiebyten påverkar det inte bolagens balansräkningar på sammasätt. Det underlättar. Är merger of equals en bra utveckling?Det är inte bra när man som i fallet med de tvåläkemedelsbolagen SmithKline Beecham och Glaxo Wellcome förstgår ut och talar om stora besparingar och fördelar, och sedanstoppar affären för att man inte kan komma överens omfördelningen av chefsposterna. Företagsledarnas personligaagenda skall inte gå före aktieägarnas eller de anställdas.Kommer den här utvecklingen att fortsätta? Ja. Starka kraftersom avreglering, teknisk utveckling, globalisering ochbetydelsen av varumärken driver i dag storföretagen att se översin struktur. Ofta ryms inte mer än tre eller fyra framgångsrikakonkurrenter inom ett marknadssegment. Och eftersomavregleringen och den tekniska utvecklingen leder till attmarknaderna blir allt större, måste bolagen bli färre.

Om det finns två konkurrenter i Sverige inom en bransch, finnsdet kanske 50 eller 100 i hela världen. Då leder avreglering ochglobalisering av marknaden naturligt till att bolagen slås ihop.Det handlar om stora besparingar.

Vilken roll spelar den långa börsuppgången? Den har satt fart påomstruktureringen av industrin rent allmänt. De högabolagsvärdena underlättar ju företagsköp. Det har i sin tur letttill fler mergers of equals, av MOE-typ. Kan bakslag leda tillatt bjässarna bryts upp? Det verkar snarare som om de efternågra år spinner av verksamheter istället för att slås isär isina ursprungliga beståndsdelar.