Av: Lars-Eric Bränfeldt
Publicerad 20 mars 2007 22:00
Pressade läkemedelsbolag och stora bioteknikföretag har gjort rekordmånga köp av mindre och medelstora bioteknikföretag, varav några svenska. Fler affärer väntar.
Både 2005 och 2006 blev rekordår vad gäller uppköp av bioteknikföretag. 2007 kan också bli ett år med ovanligt många förvärv. Läkemedelsbolagen har svårt att få fram nya produkter och har i ökad utsträckning börjat köpa forskning. Syftet kan vara att komma över en viktig produkt, en hel forskningsportfölj eller en intressant teknikplattform. Ofta, men inte alltid, har det funnits ett längre samarbete mellan köpare och säljare.
Även de större bioteknikföretagen finns bland köparna. Flera av dem håller på att förlora sina patentskydd och möter snart generisk konkurrens. De måste därför fylla på med nytt. Det gäller amerikanska företag som Amgen, Biogen Idec, Genzyme och Gilead. De har alla köpt ett par företag var. Amgen startade redan 2001 med ett rekordstort förvärv, 16 miljarder dollar för Immunex. Sedan har det blivit ytterligare tre större köp.
Stjärnan bland bioteknikjättarna, Genentech, har också börjat köpa. I fjol införlivades Tanox, specialist på antikroppar, som Genentech samarbetat med i åtta år. Det är Genentechs första förvärv sedan starten för 30 år sedan.
Men det är läkemedelsbolagen som köper mest. Pfizer, världens största, har gjort flest köp, ett 20-tal de senaste två åren. Två av de större finns på vidstående lista. Glaxo Smith Kline och Merck har också varit flitiga köpare. De är alla pressade av patentutgångar. Astra Zeneca är i samma läge och har bland annat köpt de brittiska företagen Cambridge Antibody Technology och Kudos. Också Novartis, Eli Lilly och Abbott har gjort en del stora köp.
Listan över objekt toppas av två av Europas största bioteknikrörelser. Organon, som ingår i holländska kemikoncernen Akzo, ska säljas till amerikanska Schering-Plough för drygt 14 miljarder dollar. I fjol såldes Serono, från Schweiz, till tyska Merck. Båda dessa förvärv kan ses som en del i den pågående konsolideringen bland medelstora läkemedelsbolag.
Få svenska företag med inriktning på läkemedelsforskning har hittills påverkats av jakten på bioteknikföretag. Några har dock blivit uppköpta. I fjol såldes SBL Vaccin till holländska Crucell och Carlsson Research hamnade hos danska Neurosearch. SBL Vaccin har varit en vandringspokal och har haft fyra ägare sedan den statligt bedrivna verksamheten privatiserades på 1990-talet.
Kan vi vänta oss fler uppköp av svenska bioteknikföretag? Det är troligt eftersom det finns ett internationellt intresse för svensk bioteknik, som historiskt sett varit framgångsrik på att få fram innovativa produkter.
I förra veckan inbjöd Amgen, världens största bioteknikföretag omsättningsmässigt, till ett partnerseminarium med svenska företag. Amgen har redan ett stort svenskt avtal, kring diabetes typ 2 med Biovitrum, och vill uppenbarligen göra fler partneravtal och kanske direkta investeringar i svenska bioteknikföretag. Intresset för seminariet var stort.
Amgens avtal med Biovitrum från 2003 är ett av de största som slutits med ett svenskt bioteknikföretag. Biovitrum kan få totalt 580 miljoner dollar i ersättning om samarbetet blir framgångsrikt. Till detta kommer royalty på försäljningen plus rätten att sälja ett antal Amgen-produkter av nischkaraktär på den nordiska marknaden.
Biovitrum har initialt haft otur med samarbetet. En fas II-studie misslyckades i slutet av 2004 och därför arbetar Amgen, som nu driver projektet, vidare med en annan substans. Den befinner sig i fas I. För ett år sedan köpte Amgen de globala rättigheterna, inklusive Asien, som inte ingick enligt det ursprungliga avtalet med Biovitrum. Det tyder på att Amgen tror på projektet.
Ett alternativ för Amgen till att betala Biovitrum ersättningar och royalty är att köpa Biovitrum. Prislappen är i skrivande stund omkring 5 miljarder kronor. Det är inte särskilt mycket pengar för Amgen.
Av samma skäl är israeliska Teva en tänkbar köpare av Active Biotech, vars viktigaste projekt är ett medel mot multipel skleros. Teva har köpt in sig i projektet och ska betala 15-20 procent royalty på den potentiella försäljningen. En fas III-studie väntas starta i år.
Diamyd Medical är också på väg in i fas III med sitt huvudprojekt, ett diabetesvaccin. Det ska ske med två parallella studier, en i USA och en i Europa. Tänkbar köpare av Diamyd Medical är främst någon av de tre stora på insulinmarknaden, danska Novo Nordisk, amerikanska Eli Lilly och franska Sanofi-Aventis.
Bioinvent slöt i början av året ett ganska stort avtal (180 miljoner dollar) kring åderförkalkning med Genentech. En fas I-studie väntas komma i gång i år. Normalt ingår Genentech bara globala avtal men gick i det här fallet med på att enbart få rättigheterna på den amerikanska marknaden. Genentech var uppenbarligen attraherat av Bioinvents kunnande på området antikroppar och är en tänkbar köpare av Bioinvent. Genentech har tagit fram sex av de 18 antikroppsbaserade läkemedel som finns på marknaden och står för halva försäljningen på området.
Styrkan hos Karo Bio är teknikplattformen, nukleära receptorer. Karo Bio har haft ett avtal med Merck i tio år och ett med Wyeth i drygt fem år. Båda är tänkbara köpare. Andra kan ha intresse av tekniken, exempelvis Glaxo Smith Kline.
Medivir har skrivit flest avtal med Johnson & Johnson-ägda Tibotec, tre stycken, två av dem i fjol, kring hepatit och hiv. Bara ett av projekten befinner sig i klinisk fas, alltså studier på människa. De stora läkemedelsbolagen intresserar sig inte bara för projekt i sen klinisk fas som ligger nära marknaden. De söker också spännande projekt i tidigare faser, vilket är billigare.
Oxigene har fyra projekt inom cancer och ögonsjukdomen makuladegeneration i fas II. Det borde intressera företag som Novartis och Pfizer, som finns på båda områdena.
Två mer eller mindre utslagna bolag som Epicept och Tripep är mycket lågt värderade. Det kan locka. Myriad känner Epicepts cancerforskning väl, Bristol-Myers Squibb är stora på cancer och behöver nyheter. Tripep arbetar med ett medel mot svåra sår, där Smith & Nephew är en ledande tillverkare.
Även drug delivery-företagen kan bli uppköpta. Astra Zeneca borde ha intresse för Orexo och dess magsårsmedicin OX 17, genom att den slår till snabbare och har bättre symptomlindring än de medel som finns. Oasmia och dess nya cellgifter, som även fungerar på hundar, kanske kan vara något för Pfizer, inte bara störst på läkemedel utan också en av de ledande inom veterinärmediciner.
Hushållens bankinlåning ökade med 9 miljarder kronor under första kvartalet. Det är den största ökningen i Sverige sedan förmögenhetsskatten avskaffades.
Han förvaltar en fond med kapital på 60 miljoner. Men själv äger han inga fonder. ”Jag står inför att gå in på en hemsk marknad”, säger Alexander Jansson.
Extraordinära stödåtgärder från Federal Reserve och ECB har sammanfallit med tidigare toppar och bottnar på börsen. Mycket talar för att fortsättning följer.
Ola Söderlind:
NCC snor Rum-i-rum-tekniken för att renovera badrum. Akelius hade samma metod - inte så lyckat. Rummet blir även mindre http://t.co/cNkYRdte
Jonas Elofsson:
RT @zerohedge: A guy called Goldman, working at JPM, blowing up the firm.... Poetic
Jonas Elofsson:
RT @lundin_henrik: Kinas Wen höjer dock förväntningarna med fler och större stimulanser för att parera avmattningen. Brukar vara viktiga signaler.
Jon Åsberg:
Första skymten av inflationsspöket? Panini höjde priset på morgonlatten fr 20 kr till 24 idag.
Kommentarer
Mellan klockan 06 och 19 på vardagar kan du kommentera artiklar.