Aj då:"Det finns ingen penningmarknad längre"
Av: Direkt / Affärsvärlden
Publicerad 30 september 2008 17:26
3 kommentarer
Stark nervositet präglade tisdagens handel på de internationella finansmarknaderna. Marknadsräntorna pendlade fram och tillbaka under dagen, efter måndagskvällens besked att det amerikanska representanthuset oväntat röstat nej till administrationens räddningspaket.
Samtidigt har kreditkrisen nu tydligt nått Europa och flera regeringar meddelade att de står redo att rycka in vid behov.
Enligt Handelsbankens ekonomer kommer regeringarna att "använda skattebetalarnas pengar för att undvika en härdsmälta".
Ett tecken på den stora nervositeten var att Libor-fixingen, alltså kostnaden för att låna dollar "over-night", steg rekordmycket till 6,88 procent, efter att räddningspaketet röstats ned. Även enmånadskontrakt i Euribor steg kraftigt och andra spreadar som mäter tillgången på kontanter nådde rekordhöga nivåer.
- Penningmarknaderna har brutit samman helt, ingen handel görs alls. Det finns ingen penningmarknad längre. Centralbankerna är de enda som tillför kontanter till marknaden, ingen annan lånar ut, sade Christoph Rieger, räntestrateg vid Dresdner Kleinwort i Frankfurt, till Bloomberg News.
Efter representanthusets nej till den amerikanska administrationens räddningsplan för den finansiella sektorn, Tarp (Troubled Asset Rescue Package) riktas blickarna mot vad som ska hända härnäst.
USA:s president George W Bush sade i ett TV-sänt tal på tisdagen att konsekvenserna förvärras för varje dag som USA inte agerar mot kreditkrisen på finansmarknaderna.
Han sade att 700 miljarder dollar är en mycket stor summa, men att man bör komma ihåg att kostnaderna i förlängningen, efter att tillgångar senare sålts, väntas bli lägre.
Bush-administrationen fortsätter samtalen med ledare för partierna i kongressen och presidenten sade att han är övertygad om att administrationen och kongressen kommer att "leverera".
Blandad USA-statistik på eftermiddagen hamnade i skymundan. Huspriserna fortsatte att sjunka i juli, enligt Case/Schillers husprisindex. Prisnedgången var 16,4 procent, efter en nedgång med 15,9 procent månaden före.
Chicagos inköpschefsindex kom in starkare än väntat på 56,7 i september, ned från 57,9 i augusti, väntat var en nedgång till 53,0 enligt Bloomberg News enkät.
Hushållens konfidensindikator steg oväntat till 59,8 i september, från reviderade 58,5 i augusti. Analytiker räknade med en nedgång till 55,0.
Lynn Franco vid Conference Boards forskningscenter sade i en kommentar att uppgången i konfidensindikatorn i september helt berodde på en förbättring av utsikterna på kort sikt.
- Men dessa resultat fångade inte alla de tumultartade händelserna i finanssektorn denna månad, och tills dammet har lagt sig lite kommer vi inte att få veta den totala effekten på konsumenternas förväntningar, sade hon.
Vid svensk stängning pekade USA-räntorna uppåt. Jämfört med måndagens svenska stängning var dock tvåårsräntan ned med 4 punkter till 1,78 procent, medan tioåringen var oförändrad på 3,68 procent.
Europaräntorna pendlade upp och ned under dagen. Vid svensk stängning pekade de uppåt, men nettoförändringarna från måndagens stängning var små trots relativt stora rörelser under dagen.
Finansminister Anders Borg sade till journalister efter ett möte i riksdagens finansutskott att läget på finansmarknaderna är allvarligt och att det är svårt att bedöma hur den ekonomiska utvecklingen kommer att påverkas.
Anders Borg ville inte säga något om hur regeringens prognoser påverkas av den senaste tidens turbulens, utan ansåg att det viktiga som regeringen kan göra är att försöka dämpa nedgången i sysselsättningen och samtidigt behålla goda säkerhetsmarginaler i statsfinanserna.
Riksgälden meddelade att de avser att fortsätta med sina extra emissioner och att bedömningen fortsatt är att den sammantagna emitterade volymen kommer att uppgå till maximalt 150 miljarder kronor. Kontentan var att Riksgälden kommer att fortsätta emittera extra statsskuldväxlar så länge det behövs.
Svensk statistik på förmiddagen visade att detaljhandeln försäljning ökade mer än väntat i augusti och steg med 2,9 procent. Analytiker räknade med en uppgång med 1,7 procent, enligt SME Direkts enkät. Jämfört med i juli steg den totala omsättningen med 0,4 procent i augusti.
HUI skrev dock i en kommentar att sommarens sista månad blev relativt svag. Till viss del kan det svaga utfallet förklaras av en kalendereffekt, men framförallt av mindre optimistiska hushåll.
- Den svaga utvecklingen i augusti drivs av hushållens minskade optimism. Högre räntor, hög inflation tillsammans med oro för stigande arbetslöshet och sjunkande fastighetspriser gör att denna svagare utvecklingstakt sannolikt blir rådande året ut, skrev HUI.
Analytikerna var också eniga om att försäljningstrenden framöver pekar tydligt nedåt och att septemberförsäljning sannolikt blir svag, något som indikerats i detaljhandelsindikatorn i KI-barometern och konsumentförtroendeindikatorn i hushållsbarometern.
- Framöver ser vi svag konsumtion eftersom hushållen pressas av höga energi- och matpriser, höga räntor, negativa förmögenhetseffekter från den finansiella turbulensen och signaler om en svagare arbetsmarknad, skrev Handelsbankens ekonomer.
Swedbanks Mats Hydén konstaterade att sett till nivån är månadsutfallet svagt, vilket beror på hushållens minskade optimism.
- Utsikterna för september månad vad gäller hushållens förtroende är fortsatt bleka med tanke på turbulensen på de finansiella marknaderna och de stigande bolåneräntorna, enligt Mats Hydén.
Från euroområdet publicerade Eurostat snabbestimatet för inflationen i september, som kom in exakt som väntat på 3,6 procent, ned från 3,8 procent i augusti. Nedgången berodde främst på att oljepriserna sjunkit.
- Det faktum att inflationen sjunker ger ECB större utrymme att agera, och i kombination med dystra ekonomiska utsikter kommer det att tygla inflationsförväntningarna, skrev Commerzbank-analytikern Chrisoph Weil i en analys.
Commerzbanks prognos är att ECB börjar sänka sina styrräntor i början av nästa år.
Positiv statistik kom från Tyskland där antalet arbetslösa sjönk dubbelt så mycket som väntat i september, med 29.000 personer istället för väntade -15.000 personer, enligt Bloomberg News.
På valutamarknaden stärktes dollarn mot både euro och yen, till 1:42 respektive strax under 106-strecket.
Kronan fortsatte däremot att minska i värde och försvagades med ytterligare 16 öre mot dollarn till 6:91 och med 5 öre mot euron till 9:79.







Kommentarer
Mellan klockan 06 och 19 på vardagar kan du kommentera artiklar.
3 kommentarer Sortera: Äldsta överst