När alla baltiska länder redovisat sina BNP-siffror för det första kvartalet ligger ordet katastrof nära till hands. Litauens BNP rasade med 12,6 procent under kvartalet i årstakt. Estland var något värre med -15,6 procent. Sämst i klassen var Lettland med -18,0 procent. Den lettiska centralbanken förutspår enligt en färsk prognos att landets BNP krymper med 16,5 procent i år.

Enligt den lettiska finansinspektionen var 20,5 procent av värdet på bankernas totala lånestock försenade med betalningen i slutet av mars. Det är mer än en fördubbling jämfört med för ett år sedan då 9 procent var sena med betalningen.

Lån som är försenade med betalningen mer än 90 dagar ökade från 3,6 procent vid årsskiftet till 7,1 procent i slutet av mars.

Som jämförelse kan nämnas att Sveriges BNP under finanskrisen i början av 1990-talet föll med 5 procent och att andelen dåliga lån (non performing loans) toppade på 8 procent av den totala lånestocken, enligt Riksbanken.

Om BNP-fallet i Baltikum under första kvartalet håller sig på samma nivå året ut är det ungefär i paritet med hur det såg ut för de länder som drabbades värst under Asienkrisen i slutet av 1990-talet, Thailand och Indonesien. 1998 föll Thailands BNP med 10,2 procent och Indonesiens med 14,2 procent.

Devalveringar i de länderna fick andelen dåliga lån att skena. 1999 låg andelen dåliga lån som var försenade mer än 90 dagar på 48 procent i Thailand och 59 procent i Indonesien, enligt en rapport från japanska Institute for International Monetary Affairs.

De baltiska länderna har hittills motsatt sig devalveringar, vilket också ligger i Sveriges intresse. Devalveringar skulle leda till kraftigt ökade kreditförluster och problem för de svenska banker som lånat ut kapital i Baltikum. Swedbank, SEB och Nordea har tillsammans lånat ut över 450 miljarder kronor i Baltikum.

Utöver stöd från de nordiska länderna och IMF försöker de baltiska länderna att spara sig ur krisen. SVT rapporterade på tisdagen att regeringen i Lettland, som är värst drabbat, förbereder en krisbudget med besparingar på 40 procent. Bland annat kommer flera sjukhus och skolor kommer att stängas samtidigt som lönerna sänks för den vårdpersonal och de lärare som får behålla sina jobb.

I en färsk rapport skriver Danske Bank att man är oroade över den snabba ökningstakten i andelen dåliga lån i Baltikum. Analytikerna påminner om att relationen mellan dåliga lån och kreditförluster inte är 1:1, men att utvecklingen talar för att bankernas kreditförluster kommer att lyfta rejält från dagens nivåer.