Riksbanken publicerade på torsdagsmorgonen beslutet från det penningpolitiska mötet som hölls under onsdagen.

Banken beslutade att den viktiga styrräntan höjs 0,25 procentenheter till 0,75 procent.

Höjningen var i linje med förhandstipsen enligt SME Direkts enkät bland 17 ekonomer. Av dessa räknade samtliga med en räntehöjning med 25 punkter (0,25 procentenheter).

Enligt Riksbankens information på hemsidan höjs reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent.

Banken skriver på hemsidan att: "Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Samtidigt är inflationstrycket i dagsläget lågt, men det väntas stiga i takt med att konjunkturen stärks. För att klara inflationsmålet om 2 procent och skapa förutsättningar för en stabil utveckling i den reala ekonomin behöver räntan successivt höjas mot mer normala nivåer."

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska möte den 30 juni 2010, då den höjdes med 25 punkter. Direktionen var oenig i sitt räntebeslut på onsdagen. Vice Riksbankschefen Lars EO Svensson reserverade sig mot räntebeslutet och reporäntebanan. Han förordade en reporänta på 0,50 procent och en låg reporäntebana som gradvis stiger mot 1,75 procent i slutet av prognosperioden.

Han anförde att den högre reporäntabanan i huvudscenariot skulle, om den inkorporeras i marknadsförväntningarna, medföra en betydande åtstramning av den nuvarande faktiska penningpolitiken, med en kraftig höjning av marknadsräntor med längre löptid och en kraftig kronförstärkning. Det skulle sänka den redan låga KPI-inflationen och höja den redan höga arbetslösheten under prognosperioden.

Vice Riksbankschefen Karolina Ekholm reserverade sig mot räntebanan och förordade en flackare reporäntebana, där reporäntan ligger "någon procentenhet lägre" i slutet av prognosperioden. Hon hänvisade till att en svagare utveckling i omvärlden kan förväntas dra ned tillväxt och inflation även i Sverige längre fram. En långsammare höjning av reporäntan borde då leda till att inflationen hamnar närmare målet och resursutnyttjandet hamnar närmare vad som är normalt.

Riksbanken konstaterar att utvecklingen i svensk ekonomi har varit stark. En snabbt stigande världshandel har bidragit till att export och investeringar har tagit ordentlig fart.

Samtidigt har det skett en betydande förbättring på arbetsmarknaden och hushållens framtidstro är ljus, vilket medför att konsumtionen ökar.

Riksbanken ser samtidigt tecken på att återhämtningen i USA kan ta längre tid än väntat. Och även om BNP-tillväxten i euroområdet har varit oväntat hög väntas återhämtningen där ta tid, bland annat till följd av omfattande finanspolitisk åtstramning i flera länder.

"En fortsatt återhållsam aktivitet i euroområdet och en mer utdragen återhämtning i USA väntas dämpa utvecklingen något i Sverige på sikt", skriver Riksbanken.

Det låga inflationstrycket i svensk ekonomi väntas stiga i takt med att arbetsmarknaden förbättras och konjunkturläget stärks. För att klara inflationsmålet och bidra till en stabil utveckling behöver räntan gradvis höjas mot mer normala nivåer. Till bilden hör också att hushållens skuldsättning har ökat påtagligt under senare år. Riksbankens reporäntebana förblir oförändrad, jämfört med i juli.

Samtidigt noterar Riksbanken att två av tre lån till fast ränta, som gavs till bankerna 2009, har förfallit under sommaren. Att dessa lån inte ersätts av nya lån till låg och fast ränta är också en del av normaliseringen av penningpolitiken.