Lennart Ribohn, styrelseproffs och tidigare vice vd på Electrolux, hade just värmt upp i gångmaskinen på träningsanläggningen Master Training och stod och väntade på sin personliga tränare. Då segnade han ner och slog huvudet i en skivstångsställning.

Daniel Westling, som deläger och driver Master Training, arbetade i närheten. Han sprang fram för att undersöka vad som hänt. 90 sekunder senare vaknar Lennart Ribohn upp med huvudet i Daniel Westlings knä:

- Jag upplevde det som att jag hade svimmat och tänkte att ”nu ska jag gå hem”, säger Lennart Ribohn när Affärsvärlden träffar honom i hans hem i centrala Stockholm.

I själva verket hade hans hjärta stannat. Efter att Daniel Westling konstaterat att Lennart Ribohn saknade puls ropade han att någon skulle ringa efter ambulans. Michael Kågström som är personlig tränare, och dessutom ansvarar för den defibrillator som finns på gymet, tillkallades. Michael Kågström fäste defibrillatorns elektroder på bröstet för att mäta hjärtfrekvensen, som alltså saknades helt. Apparaten gav instruktionen att en elchock skulle ges. Elchocken fick igång Lennart Ribohns hjärta.

- Jag hade sett att det fanns en defibrillator på gymet, skämtat lite om den och frågat om den någonsin hade använts. Det hade den inte, då, säger Lennart Ribohn.

På sjukhuset trodde läkarna först att Lennart Ribohn drabbats av en hjärtinfarkt eller en förträngning av något av kranskärlen. Men så var det inte.

- Då blev jag väldigt orolig, eftersom jag tänkte att om man inte vet vad det är för fel så kan det här hända igen. Men sedan fick jag veta att det gick att operera in en implanterbar defibrillator och så skedde dagen därpå.

- Läkarna var imponerade av hur jag räddats och de kontaktade gymet, dels för att ta del av information från defibrillatorn, dels för att tacka för en extraordinär insats, säger Lennart Ribohn.

Det har gått två veckor sedan Lennart Ribohns hjärta stannade. Han lever ungefär som vanligt förutom att han bör undvika fysisk ansträngning. Om två månader är det återkontroll. Sedan vill han börja träna igen. Fast han har redan varit tillbaka på gymet.

- Jag var där för att tacka. Jag ville visa att jag var pigg, att det var deras förtjänst.

- Jag tackar min lyckliga stjärna. Jag är tacksam för att Daniel sett till att det fanns en defibrillator på gymet och jag vill verkligen uppmana fler att göra det, säger Lennart Ribohn.

Daniel Westling säger till Affärsvärlden att det känns fantastiskt att ha varit med och räddat en människas liv.

- Vi har fått veta att vi räddade ett liv. Det kommer man alltid att bära med sig och känna sig stolt över, säger Daniel Westling.

Det var för tre år sedan som han skaffade defibrillatorer till sina tre träningsanläggningar. En så kallad extern defibrillator kostar ungefär mellan 15 000 och 20 000 kronor.

- Det är ofta stressade businessfolk som kommer in här med hjärtat i halsgropen. Det är viktigt att vi tar ansvar för att våra kunder ska känna sig trygga.

- Efter det som hände så har vi skickat personal på ytterligare utbildning, för att de i sin tur ska kunna vidareutbilda sina kollegor. Priset och utbildningstiden är ingenting i jämförelse med vad en defibrillator kan göra, säger Daniel Westling.

Fakta: Hjärtstopp
Varje år drabbas ungefär 10 000 svenskar av hjärtstopp utanför sjukhus, det vill säga utom räckhåll för den traditionella sjukvården. Av dessa kan uppskattningsvis endast 300 återgå till ett aktivt liv med oförändrad hjärnkapacitet. Den kritiska gränsen för hjärnskador är cirka två minuter.

I Stockholmsområdet överlever mellan 2-4 procent av de personer som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. Det är en sämre överlevnadsstatistik än för övriga Sverige och internationellt.

SALSA-projektet, Saving Lives in the Stockholm Area, drivs av Svenska rådet för hjärt-lungräddning och Södersjukhuset. Målet är att utrusta brandbilar med defibrillatorer och utbilda brandmän att använda dessa, och att utrusta till exempel köpcentra, idrottsarenor och motsvarande med halvautomatiska defibrillatorer.

Källa: Svenska rådet för hjärt-lungräddning, m fl

Läs mer om Salsa-projektet här.

Fakta: Så fungerar en extern defibrillator
En AED, automatisk extern defibrillator, är en apparat som analyserar/ utvärderar den drabbades hjärtverksamhet för att se om en stöt är lämplig. Är så fallet kommer den att ladda upp energi och avge en stöt till den drabbade för att på så sätt försöka få tillbaka en pumpande rytm i hjärtat.

När en person faller ihop på grund av ett misstänkt hjärtstopp så hämtar man en AED – om sådan finns tillgänglig, och trycker på start. Då leder den användaren genom alla steg i återupplivningen genom röst och/eller grafiska meddelanden. AED:n talar om var klisterelektroderna ska placeras och när man ska trycka på knappen om bedömningen görs att en stöt ska levereras. Under en återupplivning ska man även göra hjärt-lungräddning, apparaten talar om när och hur länge användaren ska utföra det.

En AED är utformad och dessutom förprogrammerad för att göra rätt saker vid rätt tillfälle, och man behöver därför inte ha någon form av utbildning för att använda den. Svenska rådet för hjärt-lungräddning rekommenderar dock kurser i hjärtlungräddning och användning av AED för att man som användare ska känna sig säkrare i handhavande och hjärtlungräddning då situationen väl uppstår.

Källa. Medtronic