En hel natt satt Ulf Grunander i stenhårda förhandlingar på ett fashionabelt advokatkontor på Manhattan. Hans chef, Getinges vd Johan Malmquist, var med från London på direktlina. Till slut var det klart; de kom överens med motparten, storägaren till börsnoterade Datascope. Uppgörelsen innebar att Getinge i konkurrens med flera andra fick huvudägarens välsignelse att lägga bud på Datascope. Getinge betalade 617 miljoner dollar, då cirka 5 miljarder kronor. Men när morgonen grydde reste sig plötsligt motpartens finansiella rådgivare och försvann från mötet. De var anställda i Lehman Brothers och investmentbanken hade just gjort konkurs.

- Det var väldigt dramatiskt de där dygnen. Men vi hade säkrat förvärvskrediten hos SEB. Vi kunde visa säljaren att vi hade en säker finansiering. Det hade inte de andra parterna. Därför gick säljaren med oss, säger Ulf Grunander, Getinges finanschef och utnämnd till Årets CFO 2009 av Affärsvärlden, Accenture och Oracle.



I och med köpet av Datascope, och de tidigare storförvärven av brittiska Huntleigh och delar av Boston Scientific, hade Getinge dragit på sig en skuldsättning som uppgick till 1,6 gånger eget kapital. Fina och välskötta Getinge var plötsligt ett osäkert case, i aktieanalytikernas ögon, med tanke på den finansiella turbulensen.

- Det där med vad som är hög skuldsättning varierar ju väldigt över tiden. När vi hade samma skuldsättning, eller högre, några år tidigare undrade folk varför vi inte hade mer lån. Men efter Lehman ändrade folk väldigt snabbt uppfattning. Vi hamnade i gruppen av bolag som ansågs högbelånade, säger Ulf Grunander.

Getinge har köpt runt 40 företag de senaste 16 åren och är känt för att ha bra kontakt med sina banker. Men nu satte sig bankerna på bakhasorna. En del av bryggfinansieringen av Datascope-förvärvet förfaller i mars nästa år. Efter Lehman ville bankerna helt plötsligt ha nya villkor.

- Den första kontakten med bankerna var inte rolig. De ville riva upp gamla avtal och ville ha tre eller fyra gånger så mycket betalt. Bankerna var extremt nervösa. Det hade ingen betydelse om du hette Getinge eller Volvo, de drog alla över en kam. Vi hade god lönsamhet och starka kassaflöden, men det var inte det man diskuterade. Bankerna bara pratade om hur vi skulle betala skulderna, hur fort och till vilket pris.

Nu är läget dock ett annat. Räntorna är fortfarande lite högre än innan krisen bröt ut, men när likviditeten i banksystemet återkom försvann frågorna om att förhandla om gamla avtal från agendan. Relationerna till bankerna är tillbaka till det normala, enligt Ulf Grunander.

- Jag var aldrig orolig för vår finansiella situation, men det var ingen rolig diskussion med bankerna. Vissa tappade förståelse för det operativa. De tittade på väldigt enkla nyckeltal, brydde sig inte om att Getinge är ett bra bolag som alltid levererat.

Ulf Grunander vill inte peka ut vilka banker som var tuffast, men han säger att de nordiska bankerna skötte sig bra. De utländska bankerna var dock hårt ansatta.

Getinges skuldsättning har nu sjunkit. Om valutorna inte förändras dramatiskt kommer den att ligga på 1,4 eller 1,45 gånger eget kapital när året är slut.

- Jag tycker nog att vi ska ligga någonstans kring 1,6. Vid något tillfälle, vid ett fint och lönsamt förvärv, skulle vi kunna se en situation där vi går upp mot 1,7, säger Ulf Grunander.

Han tror att räntorna förblir relativt låga något år framåt.

- Sedan räknar vi med att de stiger så sakteliga, att de kommer tillbaka till 3-4 procent, men det är svårt att säga när.

En finanschef i förvärvsmaskinen Getinge får givetvis ägna mycket av sin tid åt att göra förvärvsanalyser och gå igenom möjliga uppköpsobjekt. Tillsammans med vd Johan Malmquist har Ulf Grunander gjort ett stort antal förvärv, de allra flesta betecknar han som lyckade. De har hittat en egen modell som verkar fungera bra.

- Vi förhandlar om priset tidigt i processen, för att få undan den diskussionen. Sedan fokuserar vi på due diligence-processen, och den leder jag, säger Ulf Grunander.

Getinge brukar sätta samman ett team av advokater och finansiella rådgivare på upp mot tio personer. Några husrådgivare har man inte, vilka som ingår i teamet beror på i vilket land affären görs. Chefen för det affärsområdet där målbolaget är tänkt att ingå är involverad från början liksom styrelsen, med huvudägaren Carl Bennet.

- Vi har stränga regler. Vi börjar alltid med att informera styrelsen när vi har fått ögonen på ett intressant bolag. När vi inledningsvis lämnar ett ickebindande bud har vi alltid stämt av det med styrelsen. Ett nytt styrelsebeslut krävs för att påbörja due diligence, det är ju något som kostar pengar, även om det inte blir någon affär, säger Grunander.

När genomgången av målbolaget är klar måste styrelsen ge klartecken för ett bindande bud.

- Men vi har en väldigt flexibel styrelse. Vi kan få ihop styrelsen samma dag, om det är nödvändigt. Många gånger kan vi få ett besked snabbare än konkurrenterna, som kan tvingas vänta i månader. Det har avgjort många affärer för oss.

- Och vi är födda snåla, Johan och jag. Vi håller igen så mycket vi kan. Men det gäller att hitta ett läge där båda parter skriver under.

Men i vissa fall spelar det ingen roll hur noggrann genomgång av målbolaget man gör. Särskilt när det gäller förvärv av börsnoterade bolag är möjligheterna att gå igenom bokföring och avtal begränsade. I brittiska Huntleigh, som Getinge tog ut från börsen i början av 2007, hade ekonomichefen i den franska verksamheten förvanskat försäljningssiffrorna i flera år utan att någon upptäckt det.

- Bolaget är till stor del en uthyrningsverksamhet. Ekonomichefen hade ställt ut ett stort antal bedrägliga fakturor och på så viss blåst upp försäljningsintäkterna och kundfordringsbalansen under sju, åtta år.

- Vi upplevde Huntleigh som en välskött koncern, och det här bolaget var det som ansågs bäst inom Huntleighkoncernen. Men de som fick in rapporterna hade inte koll, ekonomichefen lyckades till och med lura revisorerna.

Efter ett drygt år började Ulf Grunander ifrågasätta verksamheten. Varför var det så dålig betalning på de här kundfordringarna? Frågorna ställdes flera gånger, men svaren var otillräckliga och pengarna dök inte upp. Nya revisorer plockades in.

- Till slut började ekonomichefen vika ned sig. Han erkände att han inte hade några underlag. Vi skickade ned ett "forensic team" på tio personer som gick igenom verksamheten i grunden.

Ett förvärv av ett noterat bolag som Getinge inte gjorde var Gambro. Innan dialysföretaget köptes ut från Stockholmsbörsen av huvudägaren Investor, tillsammans med EQT, ryktades det om att Carl Bennet och Getinge var intresserade av att köpa bolaget.

- Vi tittade lite övergripande på Gambro. Det fanns vissa möjligheter att göra något, men prisnivån var inte den rätta, säger Ulf Grunander.

Vissa tycker fortfarande att Gambro och Getinge vore en bra match. Men Ulf Grunander verkar inte särskilt sugen på att samla sitt team och gå igenom Gambro om Investor och EQT skulle vilja göra en exit.

- Nej, det finns inget större intresse för oss att titta på det i dag. Det där är gjort. De har brutit upp Gambro i olika delar. Då finns det andra verksamheter som passar bättre ihop med oss, säger han.

Det är tydligt att Ulf Grunander tycker om att göra affärer. Och han har varit med om att bygga upp Getinge från grunden. Han började sin karriär som revisor inom Arthur Andersen (revisionsfirman som blev av med licensen efter skandalerna i amerikanska Enron och Worldcom 2002). När Carl Bennet och Rune Andersson skulle köpa ut Getinge från Electrolux 1989 var Ulf Grunander en av de revisorer som gjorde förvärvsgenomgången. Han blev sedan en av Getinges revisorer. 1993 slutade så Getinges finanschef för att gå till det större Gambro, och Carl Bennet ringde och erbjöd Ulf Grunander jobbet. Han började på Getinge bara några månader innan bolaget skulle noteras på Stockholmsbörsen. Ulf Grunander hade tidigare varit revisor åt bland andra Svedala och Trelleborg och var van vid börsbolag. I Getinge var den ekonomiska ordningen god (annars hade han som bolagets revisor haft sig själv och skylla) men det var mycket som skulle göras på kort tid.

Utmaningen var att ta Getinge från att vara en division som rapporterar in till huvudkontoret till att bli ett självständigt bolag som tar in rapporter från sina divisioner och analyserar siffrorna.

- Det var spännande att kunna vara med och bygga upp en koncernredovisningsavdelning, även om den inte är stor. Vi har samma principer som Electrolux, att ha ett litet huvudkontor och se till att ha bra medarbetare ute i bolaget. Här är det Johan, jag och HR-chefen, och ett 15-tal duktiga medarbetare.

Det verkar som att Getinge får behålla sin prisade finanschef. Han tänker bli pensionerad i Getinge.

- Annars får Carl och Johan slänga ut mig härifrån, säger han.

Springer med vd

Namn: Ulf Grunander.

Född: 1 april 1954.

Familj: Hustru och 19-årig dotter.

Bor: i Malmö, veckopendlar till Getinge.

Hobby: Springer, ibland tillsammans med vd Johan Malmquist. "Vi pratar en del i början men mot slutet blir det tempohöjning. Johan brukar vinna, i alla fall just nu". Spelar ishockey varje söndag. Hockeyintresset fick han med vällingen, pappa var ordförande i Djurgården och de flesta söndagar

tillbringades på Hovet

(Johanneshovs isstadion

i Stockholm).

Favoritnyckeltal: Gillar mest kassaflödestal. "Operativt kassaflöde är jag väldigt förtjust i".

Juryns motivering

"Getinge har stått starkt genom den svåraste lågkonjunkturen i modern tid med en positiv utveckling av både försäljning, resultat och kassaflöde. Genom fokus på verksamhetsstyrning, cash management och relaterade processer, kompletterat med en toppranking i de utvärderade nyckeltalen, har Ulf Grunander på ett tydligt sätt bidragit till företagets goda utveckling."

Juryn

Anders Ullberg, ordförande: Ordförande Boliden, Studsvik och Tieto Enator.

Jan Rehnman: Partner Accenture.

Johan Olsson: Vd Oracle Svenska AB.

Bo Friberg: CFO Posten, Årets CFO 2008.

Jon Åsberg: Chefredaktör Affärsvärlden.