Det säger Torbjörn Isaksson, chefanalytiker på Nordea, till Nyhetsbyrån Direkt.

Han konstaterar att utredningen inte ska vara klar förrän i januari 2011, vilket skulle kunna tala för att utredningen i sig inte har så starka direkta implikationer på penningpolitiken under 2010.

- Å andra sidan är det uppenbart att Riksbanken är oroliga för bostadsmarknaden, och vi tycker att bostadsmarknaden är något som de borde beakta. Och vi vet ju att Riksbanken tidigare har beaktat kredittillväxt och bostadsmarknad i räntebesluten, säger Torbjörn Isaksson.

Riksbankens ramverk ger utrymme för Riksbanken att "luta sig mot vinden", det vill säga justera räntan något tidigare eller senare än vad som i övrigt skulle vara motiverat för att hantera sidofaktorer, som en osund utveckling på kredit- eller tillgångsmarknader.

Detta skedde senast i början av 2006, då styrräntan höjdes från då rekordlåga 1,5 procent i något tidigare steg än de makroekonomiska prognoserna i övrigt motiverad med hänvisning till hushållens skuldsättning och bopriserna.

Enligt Torbjörn Isaksson kan det vara motiverat med liknande åtgärder nu, ett intryck som understryks av att protokollen från Riksbankens senaste möten har speglat en oro över utvecklingen, inte minst från Riksbankschefen Stefan Ingves.

Frågan är varför utredningsbeskedet kommer först nu, diskussioner om en eventuell osund utveckling på bostadsmarknaden har pågått sedan i somras, och den senaste finansiella stabilitetsrapporten antydde ingen särskild oro över utvecklingen.

En faktor som kan ha påverkat Riksbanken är att arbetsmarknaden nu ser ut att bli väsentligt mindre svag än vad som tidigare antagits. Därmed försvinner en faktor som Riksbanken kan ha antagit skulle verka för en mer dämpad utveckling på bostadsmarknaden.

- Faktorerna för en uppgång på bostadsmarknaden är ju ännu bättre nu, skattesänkningar, en arbetsmarknad som är betydligt bättre än befarat och räntorna är fortfarande låga, säger Torbjörn Isaksson.

Han konstaterar att bättre arbetsmarknadsprognoser i sig är en "klassisk" orsak för Riksbanken att höja räntan, men det är också ett skäl att räkna med en bättre utveckling på bostadsmarknaden.

- Dessutom är en stark bostadsmarknad ett uttryck för att hushållens ekonomiska ställning är god, att de har tillförsikt och att den inhemska delen av ekonomin går bra. Bostadsmarknaden beror inte bara på räntan, den är en del av ett sammanhang, säger Torbjörn Isaksson.

En flaggning om ökad oro för bostadsmarknaden skulle därmed också kunna vara en signal om att Riksbankens nya prognoser pekar mot en bättre utveckling på arbetsmarknaden och i den inhemska ekonomin i stort, något som skulle kunna motivera en justering av räntebanan i riktning mot tidigare räntehöjningar.