Efter fyra kvartal med mycket svag utveckling är det nu troligt att Sverige BNP-tillväxt hamnade nära noll under fjärde kvartalet.

BNP väntas ha sjunkit med 0,2 procent under fjärde kvartalet jämfört med samma kvartal 2008. Jämfört med tredje kvartalet väntas BNP ha stigit med 0,2 procent.

Det framgår av SME Direkts prognosenkät, där elva banker och fondkommissionärer medverkade på årstaktsprognosen, medan 15 medverkade på kvartalsprognosen.

Prognosintervallet spänner mellan -2,0 till +0,9 procent på kvartalsbasis och -1,7 till +0,4 procent på årsbasis.

Under tredje kvartalet sjönk BNP 5,0 procent jämfört med motsvarande kvartal 2008. Jämfört med andra kvartalet steg BNP 0,2 procent.

Det handlar alltså fortsatt inte om någon snabb återhämtning efter det kraftiga raset förra vintern. Ett tema som var aktuellt redan under tredje kvartalet fortsatte under fjärde kvartalet; "hårda data" har inte riktigt motsvarat den stigande optimism som har rapporterats i olika sentimentsindikatorer.

Industriproduktionen har fortsatt att komma in oväntat svagt och exporten har utvecklats trögt. Samtidigt har utfallet för tjänsteproduktionen inte motsvarat förväntningarna i slutet av förra året.

Däremot är det nu troligt att lagerförändringen åter ger ett positivt BNP-bidrag för första gången sedan andra kvartalet 2008, och det branta fallet i investeringarna väntas åtminstone ha bromsat upp något efter tre kvartal med närmast fritt fall.

Detaljhandeln kom visserligen igång bättre under fjärde kvartalet, men ökningarna jämfört med det mycket svaga fjärde kvartalet 2008 motsvarar inte riktigt rapporterna om stigande konsumentförtroende och starka barometerdata för detaljhandelssektorn. Hushållens konsumtion väntas visserligen ha stigit i ganska god takt under fjärde kvartalet, efter att ha sjunkit fem kvartal i rad. Men jämförelsen är också ganska enkel - under fjärde kvartalet 2008 sjönk hushållskonsumtionen 3,4 procent.

Stefan Hörnell, senioranalytiker på Handelsbanken, noterar att offentlig konsumtion som vanligt är en svår post att beräkna, men givet att antalet arbetade timmar i offentlig sektor ökade under fjärde kvartalet utgår han från att även konsumtionen gjorde det.

Han konstaterar samtidigt att BNP-prognosen skulle vara väsentligt svagare med utgångspunkt från produktionssidan, kanske -2,0 procent jämfört med fjärde kvartalet 2008.

Om BNP-utfallet för fjärde kvartalet kommer in i linje med SME Direkts prognosenkät innebär det att återhämtningen efter det djupa fallet förra vintern fortsätter i en trög takt, men Stefan Hörnell ser goda förutsättningar för att tillväxten tar bättre fart under första kvartalet i år.

Frågetecken råder visserligen för vilka effekter det svåra vintervädret kan få för produktionen. Uppenbart negativa effekter, som produktionssänkningar på grund av elbrist, ska ställas mot ökat behov av uppvärmning och kraftproduktion samt kraftigt ökade insatser för snöröjning.

Ekonomerna på Danske Markets sticker ut med svaga prognoser om utvecklingen för fjärde kvartalet, -1,7 procent jämfört med fjärde kvartalet 2008 och -2,0 procent jämfört med tredje kvartalet.

Michael Grahn, analytiker på Danske Markets, konstaterar att det råder osäkerhet om prognosen för utvecklingen mellan tredje och fjärde kvartalet givet oklarheter om hur SCB säsongsjusterar utfallet. Däremot känner han sig relativt trygg med prognosen om utvecklingen jämfört med fjärde kvartalet 2008.

Han hänvisar till svag export och fortsatt fallande investeringar, fortsatt sjunkande industriproduktion och en högst medioker utveckling i tjänsteproduktionsindex. SCB:s aktivitetsindex indikerar till och med en svagare utveckling under fjärde kvartalet än vad Danske Markets förutser.

"Med tanke på hur utfallen har kommit in är vi förvånade över de uppreviderade (BNP-)prognoserna", säger Michael Grahn

SME Direkts konsensusprognos om en BNP-tillväxt på -0,2 procent under fjärde kvartalet jämfört med fjärde kvartalet 2008 kan ställas mot Riksbankens prognos om en ökning med omkring 0,1 procent (Riksbanken räknar på förändring av säsongsrensade data).

Utfallet skulle därmed i sig inte påtagligt påverka Riksbankens bedömning om utsikterna för kommande åtstramningsbehov. En viktig fråga för Riksbanken är dock om nationalräkenskaperna kan visa någon förbättring i den svenska produktivitetstillväxten, efter flera kvartal med starkt negativ utveckling.

Stefan Hörnell tror här på en lättnad för Riksbanken. Han noterar att antalet arbetade timmar ser ut att ha sjunkit med 2,4 procent, vilket med en BNP-tillväxt på -0,2 procent innebär att produktivitetstillväxten skulle ha vänt upp till omkring 2,2 procent under fjärde kvartalet, från -3 procent under tredje kvartalet.

Detta är viktigt för Riksbanken eftersom det skulle innebära en bekräftelse för deras prognoser om lägre kostnadstryck. Om utfallen kommer in i linje med prognos innebär det att enhetsarbetskostnaderna ökade med endast 0,7-0,8 procent under fjärde kvartalet, ner från 4,8 procent under tredje kvartalet.

SCB publicerar nationalräkenskaperna för det fjärde kvartalet måndagen den 1 mars klockan 9.30

Deltagare: 4Cast, Action Economics, BNP Paribas, Citigroup, Danske Consensus, DNB Nor, Handelsbanken, HQ Bank, Morgan Stanley, Nordea, SBAB, SEB, Swedbank, Sydbank, UBS