Den koreanska delegationen har just lämnat huvudkontoret för att åka ut och titta på två nyetableringar. Andra projekt finns inritade med tusch på väggkartor. Stockholmsområdet är redan väl täckt och härnäst är det på den skånska marknaden som expansionen ska ske. Längre in i lokalen grunnar firmans arkitekt på tänkbara lösningar för nya lokaler.

Vi befinner oss på Kunskapsskolan Sverige AB och vd:n heter Anders Hultin. Bolaget driver högstadieskolor och gymnasieskolor i främst Stockholmstrakten och Skåne med en särskild, webbunderstödd pedagogisk modell som väckt uppmärksamhet även utanför Sverige. Men det är här i landet som tillväxten ska ske, trots att den politiska risken ökat det senaste året.

I höstas gick socialdemokraterna ut och föreslog att friskolor inte längre skulle få drivas som vinstutdelande aktiebolag. Det har också under ett par år blivit svårare för friskolor att få etableringstillstånd, särskilt i socialdemokratiskt styrda kommuner. Anders Hultin verkar dock ta det hela med ro.

- Visst är det en viss turbulens just nu, och den får vi förstås förhålla oss till. Men jag har haft det här uppdraget i sju år och den här faktorn har varit en del av mitt arbete hela tiden.

Han tror att eventuella regleringsinitiativ kommer att bli kortlivade, och att trenden entydigt går mot fler privata alternativ i vård och utbildning.

- På 70-talet ansågs det kontroversiellt att tillverka läkemedel i privata företag, på 80-talet var det svårt att tänka sig vårdcentraler och friskolor i privat regi och under 90-talet vände man sig mot att akutsjukhus och skolaktörer skulle kunna drivas i privat regi. Vi har förstås respekt för politiska yttringar, men vi är också övertygade om att utvecklingen går i tangentens riktning.

Kunskapsskolan är inte det enda storföretaget i branschen. Det finns tre andra som samtliga omsätter cirka 500 miljoner kronor årligen och har tusentals elever. Mest känt är Vittra Utbildning, en del av börsnoterade Bure. Men här finns också Pysslingen och Ultra Education. Ytterligare en skolkoncern är InfoKomp med cirka 100 mkr i årsomsättning. Alla går runt, och mer därtill. De fyra stora skolkoncernerna har marginaler på några procent.

- Lönsamheten är inte dålig med tanke på att ¬verksamheten är väldigt stabil och inte binder särskilt mycket kapital. I Vittra har vi hela tiden haft ett långsiktigt mål om fem till sju procents avkastning. Det är vi på väg att nå, men alla pengarna återinvesteras, säger Mikael Nachemson, vd för Bure.

De stora friskoleföretagen har befunnit sig i en uppbyggnadsfas de senaste tio åren. I stort sett alla pengar har gått åt till investeringar i skolböcker, utbildningssajter, fortbildningsprogram för lärare och lokaler. Men nu börjar det hela bli en intressant affär. Vittra har gått med förlust i flera år till följd av tunga investeringar. I fjol såldes dock skolfastigheterna till Kungsleden, vilket frigjorde kapital, och från 2005 räknar företaget med att gå med vinst.

De ljusnande utsikterna har lockat in nytt kapital. Bure köpte i fjol ut de sista tre procenten i Vittra som nu är ett helägt dotterbolag. Även Pysslingen fick under 2005 nya ägare, och de är inte vilka som helst. Ny styrelseordförande är reklammagnaten Michael Storåkers och andra storägare är Gerard de Geer, Daniel Andersson och Martin Andersson, som alla gjort sig förmögenheter i den ryska finanssektorn. Kunskapsskolans ägare har också hög profil med PR-företaget Kreabs grundare Peje Emilsson och Investor som största ägare.

Friskolesektorn lockar eftersom den, trots politisk turbulens, upplever en stark medvind. Idag går 110 000 barn i skolor och gymnasier och 60 000 i fristående förskolor. Det är mycket, inte minst internationellt sett. I Storbritannien är friskolesektorn lika stor, men där betalar föräldrarna hela kostnaden. En del av de svenska förskolorna drivs som småföretag, andra som stiftelser (till exempel Franska skolan och Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm). Nya skolor etableras också i stor skala och det sker till stor del i "de fyra storas" regi.

- Alla undersökningar visar att eleverna har en bättre studiemiljö och lärarna en bättre arbetsmiljö i friskolor. Många kommuner vill att vi ska etablera oss hos dem, och det är därför vi räknar med att växa från idag 640 miljoner i omsättning till över en miljard inom fem år, säger Johan Göterfelt, vd för Pysslingen.

Friskolor svarar idag för cirka sju procent av all grundskole- och gymnasieutbildning. Sektorn omsätter sju miljarder kronor. Alla i branschen ser en stark tillväxt framöver. En del av den lär komma från nyetableringar, som gör att kommunala skolor får maka åt sig. Men den mesta expansionen kommer sannolikt att ske genom att friskolekoncernerna köper upp mindre friskolor.

Friskoleföretagen har nämligen en påtaglig konkurrensfördel. De kan utnyttja skalfördelar på ett effektivt sätt. Kunskapsskolan har till exempel sin egen arkitekt, en egen jurist som sköter kontakterna med Skolverket och en egen HR-stab som ser till att lärarna får vidareutbildning. Allt detta sköts från kontoret på Virkesvägen i södra Stockholm, en enhet som fungerar ungefär som de "shared services centers" som internationella storföretag använder.

Anders Hultin uppskattar att cirka 80 procent av koncernens administrativa arbete hanteras centralt. Det gör att skolorna klarar sig med ytterligt få kanslister. Det förklarar också att det, enligt en undersökning som Skolverket gjorde 2002, är färre lärare per elev i friskolekoncernernas skolor än i kommunala skolor.

Koncernerna har också kommit längre inom it än man gjort i de kommunala skolorna, som ju oftast bara har råd med de allra nödvändigaste investeringarna. Kunskapsskolan har plöjt ner 25 miljoner kronor i en skräddarsydd portal, ett slags affärssystem för utbildningen. De andra företagen har gjort eller har planer på liknande satsningar.

Hög effektivitet är en orsak till att friskoleföretagen över lag presterar god lönsamhet trots att man bara får cirka 95 procent av de anslag per elev som ges till kommunala skolor. 95 procent låter snålt, men friskoleföretagen är över lag nöjda eftersom de kan driva skolorna mer rationellt än kommunerna.

Däremot tillämpas systemet nyckfullt. Norrköpings Tidningar tog nyligen upp hur hemkommunerna betalar för de elever som går på IT-gymnasiet i staden. Norrköpings kommun betalar 80 900 kronor per år, Linköping 83 700 kr och Finspång hela 100 000 kr. Kommunernas vilja att låta friskolor etablera sig är också varierande och även skolverkets handläggning, till exempel när det gäller beräkning av momskompensation och lokalkostnader, är ett osäkerhetsmoment. Skolverket drar också ibland benen efter sig och ger etableringstillstånd för sent för att en friskola ska hinna komma igång till en terminsstart.

Mot den här bakgrunden - och de politiska hoten mot verksamheten - kan man undra vem som överhuvudtaget vill satsa pengar på friskolor. Mikael Nachemson på Bure bemöter invändningen genom att vända på frågeställningen:

- Visst kan det tyckas som att den politiska risken är svårhanterlig. Å andra sidan kan den också innebära att konkurrenstrycket inte blir så hårt, och det kan i sin tur gynna oss. Vi har en stark balansräkning och kan ha en långsiktig syn på det här.

Ett eventuellt regeringsskifte i höst skulle vara ytterligare en fördel för branschen. Alliansen har till exempel lovat att förenkla reglerna för tillståndsprövning.

Även om socialdemokratin blir kvar vid makten finns anledning till framtidstro. Friskolekoncernerna överväger nämligen att gå utomlands - och här finns i viss mån en parallell till det tidigare Bure Hälsa som idag är det internationellt framgångsrika vårdbolaget Capio. Vittra funderar på etableringar i Östeuropa. Det gör också Kunskapsskolan, som även har tagit kontakter med skolmyndigheter i Storbritannien. Ultra Education, hemmabas i Jönköping, har redan tagit steget utanför Sverige. Bolaget driver skolor i Norge och Spanien och överväger etableringar i Indien och Nepal (!).
___________________________________________

Kunskapsskolan
Skolor: 17 grundskolor, 6 gymnasier.
Antal elever: 7 000
Antal anställda: 500
Vd: Anders Hultin
Ägare: Peje Emilsson, Investor
Omsättning 2004/2005: 436 mkr
Resultat 2004/2005: 11 mkr

Vittra
Skolor: 26 förskolor, grundskolor och gymnasier
Antal elever: 7 000
Antal anställda: 550
T f vd: Jill Nilsson
Ägare: Bure
Omsättning 2004: 449 mkr
Resultat 2004: -4 mkr

Pysslingen
Skolor: 54 förskolor, 13 grundskolor
Antal barn/elever: 6 500
Antal anställda: 1200
Vd: Johan Göterfelt
Ägare: Johan Göterfelt, Eva Husbom, Michael Storåkers, Daniel Andersson, Martin Andersson, Christian Drougge, Gerhard de Geer
Omsättning 2005: 556 mkr
Resultat 2004: 24 mkr

Ultra Education
Skolor: 11 skolor
Antal elever: 2500
Antal anställda: 370
Vd: Rune Tedfors
Ägare: Rune Tedfors (huvudägare)
Omsättning 2005: 570 mkr
Resultat: 17 mkr