Det var i mitten av 2004 som Handelsbanken förvärvade XACT Fonder från Stockholmsbörsens ägare OMX. XACT hade då ett förvaltat kapital på cirka 6 miljarder kronor. Vid senaste årsskiftet hade kapitalet växt till 17 miljarder fördelat på åtta fonder. I relation till svenskarnas totala aktiefondssparande, 868 miljarder kronor enligt Fondbolagens förening, är marknaden för börsnoterade fonder mycket liten. Men framöver väntas de börshandlade fonderna fortsätta att öka sin marknadsandel.


- Vi ser hur det ser ut i Europa och USA med en enorm tillväxt. Hittills har det varit lite trögare i Sverige, men som med så mycket annat tror vi att Sverige kommer att följa utvecklingen. Vi tror att börshandlade fonder kommer att ta marknadsandelar från framför allt traditionella fonder framöver, säger Henrik Norén, ansvarig för produktutveckling på XACT.

Inflödet i börshandlade fonder i Sverige under förra året var cirka 2 procent av det totala inflödet i aktiefonder. I övriga Europa var motsvarande siffra cirka 10 procent och i USA närmar den sig 30 procent. Att Sverige ligger så långt efter förklaras av att XACT i dag är den enda aktören i Sverige.

- Vi är ensamma på marknaden i dag och får mycket fokus på våra produkter. Samtidigt är det ett tungt lass att dra. Vi är ett ganska litet bolag och det är svårt att få ut budskapet, säger Henrik Norén.

Den obefintliga konkurrensen på marknaden för börshandlade fonder kan förklaras av att produkten utgör ett hot mot storbankernas mycket lönsamma fondförvaltning. För traditionella, aktivt förvaltade fonder ligger den årliga förvaltningsavgiften som bekant ofta mellan 1,5 och 3 procent, medan avgiften för börshandlade fonder ofta ligger kring 0,3-0,7 procent. De låga avgifterna till trots går det ingen nöd på XACT. 2005 redovisade bolaget en vinstmarginal på 57 procent.

Börshandlade fonder är nästan uteslutande indexfonder och hos XACT faller samtliga fonder under den kategorin. Två av fonderna skiljer sig dock från de övriga genom att de inte viktas efter börsvärde, vilket länge varit praxis. Forskning har nämligen visat att index som viktas efter fundamentala variabler såsom försäljning och utdelning, så kallad fundamental indexering, under lång tid genererat en högre avkastning än traditionella index. Problemet med traditionella index är att indexen överviktar i övervärderade aktier och underviktar i undervärderade, något som Henrik Norén liknar vid ett systemfel.

- Intresset för fundamentalfonderna har varit väldigt stort. Vår senaste fond, inriktad på Sverige, som startade den 27 mars har redan fått in drygt två miljarder. Vår europeiska fundamentalfond, som varit i gång i drygt ett halvår, har ungefär 700 miljoner i förvaltat kapital, säger Henrik Norén.

XACT:s mest handlade fonder är dock fortfarande XACT Bull och Bear vilka följer börsens OMX-index, men med en viss hävstång. När OMX stiger med 1 procent, stiger Bull med 1,5 procent och Bear tappar 1,5 procent. Vid en nedgång gäller motsatt förhållande.

- Vi har sett ett enormt inflöde i både Bull och Bear under det senaste halvåret. I Bear ser vi att institutioner som inte vill röra sin långsiktiga portfölj är inne och hedgar sin portfölj. Sen finns det också många småsparare som spekulerar i en börsnedgång.

Eftersom börshandlade fonder fungerar precis som aktier är det möjligt att såväl belåna som blanka dem. Likviditeten på lånemarknaden varierar dock, enligt Henrik Norén.

Till skillnad från vanliga fonder där privatpersoner enkelt månadssparar fasta belopp måste den som vill månadsspara i börsnoterade fonder köpa hela andelar. Dessutom tillkommer kostnader i form av courtage och spread, skillnad mellan köp- och säljkurs, vilket gör månadssparande till en dyr historia för de flesta.

- Det är svårt att månadsspara i våra fonder eftersom bara några få aktörer erbjuder månadssparande på aktienivå. Det är ett problem som gör att vi stänger ute många månadssparare. Men vi tittar på lösningar. Till exempel skulle vi kunna skapa en fond som investerar i våra fonder, så kallad fond-i-fond, säger Henrik Norén.