Bolånen
Sedan årsskiftet har svenska investerare fått bekanta sig med ett nytt ord "subprimelån". En sökning i Affärsdatas arkiv under hela 2006 ger inte en enda träff. En sökning bara under den senaste månaden ger hundratals träffar.

Subprimelån är de sämsta lånen på den amerikanska bolånemarknaden. Lånen har höga räntor då låntagarna är personer med dålig ekonomi och kredithistorik. På senare tid har flera låneinstitut specialiserade mot subprimelån fått stora problem när låntagarna på grund av ränteuppgången inte klarat av att betala av på sina lån. Exempelvis fick New Century Financial, näst störst på subprimelån i USA, ansöka om konkursskydd i våras.

Optimisterna på marknaden menar att bolånekrisen är isolerad till subprimesegmentet, som trots allt bara utgör en liten del av den totala bolånemarknaden. Så sent som den 31 juli gick dock USA:s tionde största bolåneinstitut, American Home Mortgage Investment Corporation (AHM), ut och meddelade att man inte klarar av sin finansiering. Aktien backade 90 procent på beskedet. Nyheten fick USA-börserna att falla då den tyder på att subprimekrisen sprider sig till andra segment på bolånemarknaden. AHM är nämligen fokuserat på så kallade Alt-A-lån, vilka inte ställer särskilt höga krav på låntagaren, men ändå är av bättre kvalitet än subprimelån.

En vecka tidigare, den 25 juli, kom USA:s största fristående bolåneinstitut, Countrywide Financial med en usel delårsrapport. Såväl vinsten som omsättningen minskade kraftigt och bolaget sänkte sin helårsprognos för andra gången i år. Mer oroande var kanske att bolagets vd Angelo R. Mozilo spådde att husmarknaden vänder upp tidigast 2009. Dessutom visade rapporten att även låntagare i primesegmentet, alltså låntagare med god ekonomi och kredithistorik, har problem att betala av på sina lån. Antalet förfallna primelån ökade till 4,6 procent i kvartalet jämfört med 1,8 procent samma kvartal i fjol. För subprimelånen var motsvarande siffror 23,7 procent jämfört med 15,3 procent i fjol.

Om problemen på bolånemarknaden skulle spridas och även på allvar hota lån av högre kvalitet är risken stor att den så viktiga amerikanska privatkonsumtionen får sig en rejäl törn, något som skulle vara mycket negativt för den amerikanska ekonomin. Dessutom finns det många hedgefonder som spekulerat i bostadsobligationer och som riskerar stora förluster. Investmentbanken Bear Stearns rapporterade häromveckan om miljardförluster i ett par hedgefonder inriktade mot just subprimeobligationer.

Skräpobligationerna
Det är inte bara på bolånesidan som räntorna på högrisklån skjutit i höjden. Också på marknaden för så kallade junk bonds, skräpobligationer till företag med dåliga finanser, har spreaden ökat på sistone. På kort tid har spreaden, skillnaden i ränta mellan lån av hög och låg kvalitet, ökat från cirka 250 punkter till över 400 punkter, vilket historiskt varit ett tecken på att börsen kan stå inför en nedgång. Inför tre av de senaste 20 årens kraftigaste börsnedgångar, 1989, 1998 och 2000, fick vi varje gång se hastigt ökade spreadar.

I en färsk analys konstaterar dessutom investmentbanken Citigroup att skräpobligationsmarknaden för tillfället inte nödvändigtvis speglar den allvarliga situationen i full utsträckning. Tillståndet på kreditmarknaden har brutits ner allvarligt och nya affärer är nästan omöjliga att genomföra för tillfället, skriver investmentbanken.

På marknaden är många oroliga att de försämrade kreditvillkoren ska dämpa aktiviteten på marknaden för företagsaffärer. I synnerhet kan private equity-fonderna, vilka köpt ut mängder av börsföretag och därmed bidragit till börsuppgången, få problem att ordna finansiering till sina högbelånade utköp. Risken är också att företag som vill finansiera återköp av egna aktier med ökad skuldsättning stöter på finansieringsproblem.

Ben Bernanke
Nu när kredit- och aktiemarknaderna återigen blivit skakiga blir alla signaler från den amerikanska centralbanken Federal Reserve extra viktiga. Vad som skiljer denna gång från tidigare är att centralbankschefen idag är en annan.

Den förre centralbankschefen Alan Greenspan satt på posten under nästan 20 år, från augusti 1987 till januari 2006 och gjorde sig känd för att vid flera oroliga tillfällen ha ryckt ut för att stabilisera de finansiella marknaderna genom att öka penningmängden. Han gjorde så vid samtliga av de senaste 20 årens kraftigaste börsfall, 1987, 1989, 1998 och 2000. Alan Greenspans agerande gav upphov till uttrycket "Greenspan put", vilket syftar på att centralbankschefen aldrig skulle tillåta en kollaps på de finansiella marknaderna. Den senaste räddningsaktionen efter it- och telekombubblan resulterade i den lägsta räntan i USA på nästan 50 år, en räntenivå som enligt vissa bedömare kan ligga bakom delar av dagens problem på hus- och kreditmarknaderna.

Med den nye centralbankschefen Ben Bernanke vid rodret är det många på marknaden som frågar sig om det finns en "Bernanke put" som skyddar marknaderna om hösten blir skakig. Färska uttalanden från Fed-chefen i St. Louis, William Poole indikerar att Fed kan vara på väg mot en förändring.

- Om marknaden tror att Fed alltid kommer att rycka ut, kommer marknaden att lägga mer tid på att försöka spå vad Fed kommer att göra istället för att försöka förstå vad som händer med näringslivets och hushållens beteende, sade William Poole, som dock poängterade att han enbart talade för sig själv.

Alltsedan han tillträdde i början av 2006 har Ben Bernanke uttryckt stor oro för inflationen, något som ingett förtroende hos aktörerna på de finansiella marknaderna. Frågan marknaden nu ställer sig är om han kopierar Alan Greenspan också vad gäller räddningsaktioner på de finansiella marknaderna. Styrräntebeskedet den 7 augusti kan säkert ge några ledtrådar.