Minns du nyheten om Volvos konceptbil, utvecklad av kvinnor, för kvinnors behov? Inte så konstigt i så fall. Bilen med måsvingedörrar och utbytbar klädsel uppmärksammades i 3 700 tidningsartiklar samt teve- och radioinslag, enligt Volvo Personvagnar som också konstaterar att "de negativa inslagen nästan helt uteblivit".

En annan sak som nästan helt uteblivit är konkreta resultat av utvecklingsarbetet. Den slutsatsen drar forskaren Maria Elmquist. Hon följde projektet under sju månader och analyserar det i sin doktorsavhandling Enabling innovation, som presenterats vid Chalmers tekniska högskola.

Dessutom har hon nyligen gjort en uppföljningsstudie ett par år efter att projektet avslutades. Även denna studie visar att det är svårt att få gehör för idéerna i organisationen.

- Jag gjorde ett 20-tal intervjuer i min uppföljning och såg att det fanns mycket besvikelse för att de nya idéerna fått så lite respons, säger Maria Elmquist.

I sin avhandling pekar hon på flera orsaker till att ledningen på Volvo misslyckades med att ta till vara på idéerna från de sex projektledare och tre designers (samtliga kvinnor) som arbetade med bilen. Bland annat utvecklades YCC (Your Concept Car), som konceptbilen kallas, med utgångspunkt i en tänkt kunds specifika behov. Det gjorde att idéerna såg annorlunda ut, det handlade inte bara tekniklösningar som det oftast är på Volvo Personvagnar, utan mer om att skapa lösningar till funktionella problem. Därför var det svårt att använda befintliga utvärderingsmodeller.

- Kvinnorna i det här projektet arbetade annorlunda. De hade en bild av en kund, som de kallade för Eva, hon var den mest krävande av kunder och tanken var att om hon blev nöjd så skulle alla andra också bli nöjda. Eva reser mycket, parkerar ofta i stan, har mycket att lasta. Tanken var inte att utveckla en bil för just kvinnor utan för kunder med höga krav på vissa funktioner, säger Maria Elmquist.

Hon beskriver att utvecklingen av konceptbilar sker som små satelliter, med svag koppling till den vanliga utvecklingsprocessen på Volvo Personvagnar.

- När konceptbilen skulle utvärderas gick någon och kollade på bildörren (en gemensam dörr för fram- och baksäte som öppnas uppåt), någon annan kollade på baksätet (som kan fällas upp som en biografstol). Men ingen såg helheten.

Rätt mycket av förklaringen till att så lite av de nya idéerna tagits till vara är den mänskliga faktorn. Prestige och avundsjuka hade stor betydelse för att projektet inte fick genomslag, menar Maria Elmquist.

- Det fanns absolut en koppling till vilka som utvecklade YCC. De hade inte jobbat tillräckligt länge för att kunna få igenom beslut, och de hade bypassat flera långvägare. Dessutom hade de starkt stöd från dåvarande vd:n, Hans-Olov Olsson, han lade sin hand över projektet vilket skapade avundsjuka. Och "varför ska de få synas i teve?" tänkte en del personer.

Maria Elmquists forskning om innovationer pekar på att Volvo inte är något undantag. Produktutveckling är en extremt tuff utmaning i stora koncerner.

- Ute på företagen lanserar man gärna kreativitetsseminarier, men sedan händer inget med idéerna. Verkliga innovationer, och inte bara utveckling av befintliga produkter, handlar om att utveckla saker som man inte visste att man kunde komma på, säger Maria Elmquist. Hon menar att ett stort hinder är att det ofta saknas belöningssystem för att uppmuntra nytänkande och innovationer.

- Folk gör ju det som man mäts på, har de mål som projekten definierat. Och om ingen skriker på en för att man inte utvecklar mer innovativa produkter så är det klart att man prioriterar givna uppgifter. Och innovationer är svåra att definiera på förhand.

Det var nog lite lättare att få fram innovationer förut, innan alla organisationer slimmats, menar Maria Elmquist. Då fanns mer utrymme för att göra saker vid sidan av projekten som ofta ledde till innovationer.

- Jag är verkligen ingen motståndare till effektiviseringar, men man måste fråga sig hur det ska kunna komma fram några innovationer när folk är helt uppbokade 100 procent av sin tid. För att kompensera behövs konkreta satsningar på att bygga innovativ förmåga i en organisation.

Samtidigt som många vd:ar småskrattar åt andra företags fatala misstag, som till exempel Facit (som höll fast vid sin skrivmaskin) och Hasselblad (som länge inte trodde på den digitala kameran), kan de vara på god väg att gå i samma fälla. Till viss del kan det skyllas på kvartalskapitalismen och vd-karusellen, tycker Maria Elmquist.

- Det tar kring sju år att utveckla en helt ny bil och vilken vd sitter så länge? På kort sikt är det mer lockande att fortsätta skära ner kostnaderna, säger hon. Men för företagets långsiktiga lönsamhet behövs innovationerna, säger Maria Elmquist som i dag forskar om miljöinnovationer inom bilindustrin och nyligen fick ett treårigt stipendium från Tom Hedelius och Jan Wallanders stiftelse.

__________________________________________________________

Volvo tillbakavisar kritiken

Vad har det blivit för resultat av utvecklingen av YCC, Bo Larsen, presschef på Volvo Personvagnar?
- Bilen har visats på ett otal bilutställningar och visas fortfarande. Men den är på väg mot slutskedet och kommer att sluta sina dagar på ett bilmuseum.

Har ni använt några av idéerna?
- Nej, alltså detta är en konceptbil, den är till för att testa idéer i tredimensionell form. Det finns delar i den som kanske kan komma att bli delar i kommande modeller, men jag kan inte nämna någon specifik detalj. Jag vet att grillen på YCC är lik den vi har på vår nya XC60.

Marknadsföringen och pr-värdet av Volvo YCC kan endast beskrivas som en succé. Och YCC beskrivs av Volvo som en av 2000-talets största händelser, i samband med 80-årsjubileet förra året. Ändå tror inte Bo Larsen att marknaden har väntat sig att mer av YCC skulle ha förverkligats i konkreta produkter.

- Nej, det görs noggranna undersökningar av vad marknaden vill ha, det är kanske inte just en kupébil med måsvingedörrar.

Den största vinsten av YCC är inte själva bilen eller dess delar, menar Bo Larsen, utan att det lyft fram de kvinnor som arbetade med projektet.

- Den absolut största vinsten har varit att statusen stärktes på ett dramatiskt sätt för alla tjejerna som jobbade med detta.
Det var en viktig lärdom att se vad som händer när kvinnor utvecklar en bil.

- Hur tänker de när de ska göra en bil, blir det stor skillnad? Det var spännande. Många hade väntat sig att det skulle bli en rosa låda med väldigt många barnstolar i, men så blev det inte. Det blev många praktiska lösningar, men därifrån till att få ut det i produktionen är steget långt, säger Bo Larsen.