Den svagare tillväxten 2012 beror främst på att exporten sjunker när den globala tillväxten dämpats, men även på ett stort negativt lageromslag.

Det skriver Erik Penser Bankaktiebolag i den konjunkturprognos som presenterades på onsdagen.

Erik Penser Bank har dessutom räknat med investeringarna ökar i långsammare takt på grund av ökad osäkerhet om konjunkturen. Däremot räknar de med bättre fart på den privata konsumtionen när reallönerna åter ökar och pensionerna ökar efter två år med negativ realutveckling.

Sveriges BNP-tillväxt väntas sjunka från 4,2 procent 2011 till 1,3 procent under 2012. Under 2013 väntas BNP stiga 2,1 procent. I den föregående prognosen, i augusti, förutsågs Sveriges BNP öka 4,2 procent 2011 och 2,3 procent 2012.

Sven-Arne Svensson, chefekonom på Erik Penser Bank, sade vid en pressträff på onsdagen att mycket av medias fokus har varit på skuldkrisen, som även präglar Erik Pensers prognos.

De rekordstora statsskulderna i OECD-länderna hade en negativ effekt på tillväxten under 2011. Högre råvarupriser, utfasningen av stimulanspaket och tsunamin i Japan har också påverkat negativt.

— Det som är positivt är att företagsvinsterna är rekordhöga, vilket öppnar för ökade investeringar, och att statsskuldernas andel av BNP sjunker, sade Sven-Arne Svensson.

Minus för 2012 är de fortsatt höga statsskulderna i OECD-länder och stramare kreditvillkor. På plussidan finns lägre oljepris och lägre inflation, som kan öppna för en lättare penningpolitik, och möjligt utrymme för finanspolitiska stimulanser i BRIC-länderna. Samtliga BRIC-länder väntas sänka sina styrräntor under 2012, vilket med ett par kvartals eftersläpning får en positiv effekt på konjunkturen. Sjunkande statsskulder i tillväxtländerna är också en positiv faktor.

Förutsatt att oljepriset sjunker något och att råvarupriserna inte stiger påtagligt så kommer inflationen med stor sannolikhet sjunka snabbt i flertalet länder, vilket kommer att påverka hushållens köpkraft i positiv riktning trots svagare konjunktur.

En del frågetecken inför året är val i många viktiga länder, en möjlig fastighetsbubbla i Kina och den rekordhöga ungdomsarbetslösheten.

Erik Penser spår en global tillväxt på 3,4 procent under 2012 och 3,7 procent under 2013, efter en tillväxt på 3,8 procent under 2011. BNP-vikterna bygger på köpkraftspariteter från IMF och skiljer sig därmed från exempelvis Världsbankens sätt att beräkna tillväxten.

Skuldkriserna i USA och EMU-länderna väntas stå i fortsatt fokus även under 2012 och 2013. Skulderna har blivit så pass stora att det knappast finns någon bra lösning på hur man ska reda ut problemen. Historiskt sett har det visat sig att när den offentliga bruttoskulden överstiger 90 procent av BNP så har tillväxten dämpats påtagligt och för tillfället har såväl USA, Japan som flera euroländer överskridit denna kritiska gräns. Risken är alltså stor att tillväxten kommer att vara låg i dessa länder en lång tid framöver.

Erik Penser ser en BNP-tillväxt i USA på 2,5 procent i år och 1,6 procent nästa år, medan euroområdets BNP väntas minska med 0,2 procent i år och öka med 1,0 procent nästa år.

— Det blir en dålig tillväxt i euroområdet. Vi har gjort antagandet att det hankar sig fram på något underligt sätt. Det är ändå kanske troligt att Grekland lämnar euroområdet vilket kan skapa visst kaos, sade Sven-Arne Svensson som konstaterar att frågan är både politiskt och juridiskt komplex och svårbedömd.

Politiker och tjänstemän arbetar med förslag till hur de akuta finansieringsproblemen i euroområdet kan mildras, men för tillfället är det osäkert om de lyckas. Det verkar som att en ökad inblandning från ECB ändå blir det troliga utfallet i den här processen, vilket kan medföra att man kan undvika ett lika stort konjunkturfall som efter krisen 2008-2009.

Efterfrågan på arbetskraft i Sverige dämpas påtagligt i takt med den svagare tillväxten. Trots det räknar Erik Penser med en liten ökning av sysselsättningen under prognosperioden. I första hand väntas arbetsgivarna dra ned på medelarbetstiden när efterfrågan viker. Eftersom utbudet av arbetskraft väntas bli lågt kommer arbetslösheten inte öka speciellt mycket.

Den svaga orderingången talar för att varuexporten kommer minska under de kommande kvartalen. Erik Penser utgår från att varuexporten minskade med ett par procent redan under fjärde kvartalet 2011 (i årstakt) och även kommer att minska under första halvåret 2012 jämfört med motsvarande period 2011. Totalt väntas varuexporten minska med 1 procent under helåret 2012 jämfört med 2011. I huvudsak beror det på den svaga utvecklingen i EMU-länderna, men delvis motverkas detta av en något bättre tillväxt i USA och Norge.

Den underliggande inflationstakten är låg och förklaras av rekordlåga löneökningar och en hög produktivitetstillväxt, vilket medfört att arbetskraftskostnaderna per enhet sjönk 2011.

Under 2012 väntas Riksbanken sänka reporäntan till 1,50 procent. Omslaget i räntekomponenten i KPI medför att inflationstakten sjunker påtagligt under första halvåret 2012. Botten nås under tredje kvartalet då inflationen sjunkit till 0,5 procent. Under loppet av 2013 medför dock något högre löneökningar och en svagare produktivitetstillväxt att det inhemskt genererade kostnadsläget stiger och successivt drar upp inflationen till 2 procent under slutet av 2013.

Att reporäntan redan anses ligga på en låg nivå kan vara en bidragande faktor för att Riksbanken inte sänker mer, men totalt sett väntas utvecklingen på arbetsmarknaden bli den avgörande faktorn för Riksbankens agerande.

Trots en klart svagare tillväxt 2012 så räknar Erik Penser med en påtaglig ökning av hushållens disponibla inkomster. Främst beror det på att högre nominella löneökningar samt fallande inflation medför att hushållens reallöner före skatt åter ökar med drygt 2 procent. Dessutom väntas pensionerna öka med cirka 4,5 procent (inklusive ökat antal pensionärer) efter att i stor ha varit oförändrade de senaste två åren. Erik Penser spår att den privata konsumtionen ökar med drygt 2 procent, vilket medför att det även blir pengar över att öka sparkvoten till 11,7 procent, vilket är en historiskt hög nivå.

Efter flera år med vikande investeringar tog investeringarna åter fart 2011. Ett högt kapacitetsutnyttjande i kombination med höga vinster är faktorer som talar för att investeringarna fortsätter öka i god takt.

Prognoser (årlig procentuell förändring respektive procent):