Rabattkupongsföretaget Groupon startades för fyra år sedan av den 28-årige Andrew Mason från Pittsburgh på USA:s östkust. Groupon ger kunderna rabatt på restaurangbesök, biobiljetter och sportevenemang. Ju fler som tecknar sig, desto högre rabatt. Bra för kunderna, bra för företagen och bra för Groupon, som har vuxit explosionsartat. Bolaget har i dag sitt säte i Chicago och finns i 45 länder med 10 000 anställda.

Men blott ett år efter starten kopierades Groupon av det tyska riskkapitalbolaget Rocket Internet, som lanserade konkurrenten Citydeal i Berlin.

Bakom Rocket finns de tre bröderna Marc, Oliver och Alexander Samwer, som skickligt har kopierat flera amerikanska e-handelsbolags affärskoncept och sedan lanserat dem i Europa före originalen. Vid flera tillfällen har man lyckats sälja kopiorna till originalet. Som när Citydeal år 2010 såldes till Groupon. Förutom kontanter fick säljarna betalt med aktier.

Inte bara Rocket blev ägare till Groupon-aktier utan även Kinnevik. Det svenska investmentbolaget är en av stor­ägarna bakom Rocket. Kinnevik hade även direktägande i Citydeal. Rocket äger numera 6 procent av Groupon. Kinnevik har 1 procent.

Groupon noterades på Nasdaq i november förra året (se bland annat Affärsvärlden nr 9/2011). Kinneviks post i Groupon är nu värd motsvarande cirka 1 miljard kronor. Att jämföra med de 20 miljoner kronor som en gång investerades i Citydeal. Stenbeckarna och de and­ra aktieägarna i Kinnevik har alltså all anledning att vara nöjda med bröderna Samwer. Av fler skäl än Groupon, ska sägas. Vid senaste årsskiftet bedömde Kinnevik marknadsvärdet på investeringen i Rocket till 5,4 miljarder kronor, vilket motsvarar en värdeökning på två miljarder kronor.

Precis före jul 2009 förvärvade Kinnevik aktier och optioner i Rocket för 35 miljoner euro (då motsvarande omkring 350 miljoner kronor). Målet var att bolagen tillsammans skulle bli ledande i Europa på investeringar i internetbolag. Kinneviks ägande har ökat ytterligare sedan dess och investmentbolaget har i dag 12 procent av Rocket. Om optionerna utnyttjas till fullo ökar Kinneviks ägande till 25 procent. Rockets portfölj består av ett knappt tjog e-handelsbolag och Kinneviks ägande i portföljbolagen är – direkt eller indirekt – mellan 10 och 50 procent.

Henrik Persson, ansvarig för nya investeringar på Kinnevik, avslöjar inte mycket när Affärsvärlden ringer upp. Han berättar att investmentbolaget hade haft ögonen på Rocket Internet en längre tid innan bolagen gjorde den första affären ihop i mitten av år 2009. Första investeringen var prisjämförelsebolaget R2 International. Han vill inte svara på om Kinnevik har representanter i Rockets styrelse eller i något av portföljbolagen. Men han betonar att Kinnevik alltid är aktiva ägare och att nivån på aktiviteten avgörs av bolagets mognad och storlek.

– Rocket Internet lyssnar på vad Kinnevik har att säga och vi lyssnar på dem. Det är grundarna av Rocket som står för den dagliga driften, men vi har en nära och bra dialog med dem.

I en tidigare intervju med Dagens Industri har han sagt att Rocket har en kultur som påminner mycket om Kinneviks, med ”unga människor med mycket driv som är orädda och snabbfotade”.

Groupon var inte första gången som syskonen Samwer kopierade ett affärskoncept. När bröderna bodde i San Francisco på USA:s västkust i slutet på 1990-talet kom de i kontakt med auktionssajten Ebay. De förstod att konceptet skulle fungera alldeles utmärkt på den tyska marknaden. När Ebay inte nappade på att göra något tillsammans med bröderna startade de den tyska motsvarigheten, som fick namnet Alando. Det tog en månad att dra i gång och redan efter 100 dagar såldes Alando till Ebay för 43 miljoner dollar (motsvarande cirka 300 miljoner kronor). Visst fanns redan auktionssajter i Tyskland, men brödernas kopia var bäst.

Den tyska marknaden blev den snabbast växande inom Ebay. De tre bröderna fick mersmak. Sedan dess har en rad tyska kopior lanserats:

* Myvideo, en kopia av Youtube.

* Frazr, en kopia av Twitter.

* Edarling en kopia av Eharmony.

* Studiovz, en kopia av Facebook.

De tidigare doldisarna Marc, Alexander och Oliver Samwer är i dag i fyrtioårsåldern och har den senaste tiden synts flitigt i tidningar och på webben världen över. Deras affärer har väckt uppmärksamhet och starka känslor. Men att beskrivas som copycats eller en kloningsfabrik har de inga problem med. I senaste numret av den amerikanska internettidningen Wired betonar Oliver Samwer att de är byggare av företag, inte innovatörer. I en intervju med tidningen Bloomberg Businessweek förra månaden var budskapet detsamma.

– Vi beundrar de som har gåvan att komma med idéerna och vi har gåvan att kunna utföra dem.

Kritik har riktats mot hur verksamheten drivs. Den amerikanska tekniksajten Techcrunch publicerade förra året ett mejl från Oliver Samwer till några projektmedlemmar. I det skriver han att teamet ska göra affärer som om det vore ”a blitz-krieg invasion”. Han kallar sig ”den mest aggressiva killen på internet och på den här planeten” och säger sig hellre dö än att förlora, och förväntar sig detsamma av sin omgivning. Oliver Samwer har i efterhand bett om ursäkt för ordvalet.

Den tyska sajten Venture Village har rapporterat att Christian Weiss, en av medgrundarna till Rocket, har lämnat bröderna Samwer och startat ny verksamhet och lyckats övertyga ett tjugotal anställda från Rocket Internet att följa med. Även förre vd:n Florian Heinemann är på väg över.

Henrik Persson på Kinnevik är imponerad av bröderna Samwers förmåga att bygga internationella bolag och skapa tillväxt. Deras affärsmetoder har han inget att invända emot.

– Som vi ser det sker det hela tiden, världen över, att man inspireras av etablerade affärsmodeller. Även om vi svenskar vill tro att Volvo uppfann bilen så har det börjat med inspiration från annat håll. Idén är bara en liten del av att bygga ett framgångsrikt företag, den stora utmaningen är oftast exekvering och flera företag blir framgångsrika inom samma område, säger han.

Även Oliver Samwer använder sig av liknelsen med fordonsindustrin i en intervju i Wired för att understryka att alla kopierar.

– Hur många producerar inte tvättmaskiner och To­yota har alltid kopierat tyska bilar, säger han.

Per Eric Alvsing, advokat på Vinge, specialiserad på IP-rätt och e-handelsfrågor, påpekar att det inte är ovanligt att goda idéer efterapas på nätet och att det kan vara svårt att skydda sig mot plagiatörer. När det gäller upphovsrätt finns det internationella konventioner som länder ska följa. Vid e-handel kan själva programkoden skyddas.

– Även om Romeo och Julia var ett skyddat verk, har inte själva grundstoryn med pojke möter flicka något skydd. På samma sätt som en författare kan skriva en variant på kärlekstemat kan en bra programmerare skriva en ny kod med samma funktionalitet.

Vid e-handel är inträdesbarriärerna relativt låga vilket underlättar kopiering. För nystartade internetbolag är det därför viktigt att snabbt hinna nå en kritisk massa och bli etablerade.

– Det är bra om du kan flyga under radarn tillräckligt länge innan någon med resurser kopierar dig, säger Per Eric Alvsing.

Det börjar mullra bland entreprenörer och investerare i Silicon Valley. Att hämta inspiration från andra affärsmodeller är en sak, men att göra en karbonkopia av ett företag som precis startats är att gå över gränsen. En källa till Affärsvärlden berättar att diskussioner förs om hur man ska kunna få bukt med problemet och Rocket Internet hör till ett av irritationsmomenten.

Riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz i San Francisco har fått flera investeringar kopierade eller snarare klonade av tyskarna. Exempelvis amerikanska Pinterest, som grundades 2010, och redan året efter fanns Rocket Internets kopia Pinspire i Europa. Båda är virtuella anslagstavlor där man delar med sig av idéer, allt ifrån inredningar till bröllopsbestyr. Hemsidorna har röda snirkliga loggor och en röd knappnål och är lika som bär. Ett annat exempel är Airbnb, som grundades 2008. På sajten hyr privatpersoner ut sina bostäder för semester eller korttidsboende. Rocket Internets version lanserades två år senare och heter Wimdu. Med hjälp av en nyemission, där Kinnevik i fjol pytsade in 25 miljoner euro (motsvarande 225 miljoner kronor), kan Wimdu nu expandera internationellt.

Wrapp är en mobilapp där användaren kan ge bort och få digitala presentkort från ett antal butikskedjor. Presentkortet scannas av i butiken från en smartphone och ett meddelande om presenten dyker upp både på wrapp-appen och på givarens och mottagarens Facebooksidor, vilket gör att fler kan bidra till gåvan. I en intervju med Affärsvärlden (nr 9/2012) berättade Hjalmar Winbladh, vd för presentkortsbolaget Bohemian Wrappsody, att det inte tog många månader innan Rocket Internet kopierade bolagets koncept. Rockets variant heter Dropgifts och den tyska hemsidan är redan i gång. Det går inte att ta miste på var inspirationen kommit ifrån. Vita paket med gula snören, precis som Wrapp.

Henrik Persson på Kinnevik har inga kommentarer när det gäller enskilda bolag och därför inte heller beträffande Wrapp.

– Det är ett internationellt fenomen att inspireras av andras affärsmodeller, säger han

Brödernas Samwer har själva poängterat att det viktigaste inte är att vara först, utan att bygga snabbare och bättre. Rocket har finansiella muskler som entreprenörerna ofta saknar. Och tillsammans med ägare som Kinnevik blir de ännu starkare.