I dessa tider kan den som vässar klor och näbb likt en gam ta för sig av de svaga och döende. Bolag på fallrepet kan nämligen ha lån som en investerare kan hugga i flykten. Fonder på den här marknaden kallas gamfonder av ett skäl (se Affärsvärlden nr 6/2012). För den som inte vill ta risken med de riktigt dåliga lånen finns andra alternativ. Det går då att investera i lån tagna av bolag som går knackigt eller är högt belånade men inte är på fallrepet. I USA och ute i Europa går det att fynda sådana företagslån för i runda slängar 30–80 procent av nominellt värde.

Daniel Sachs, vd för Proventus Capital Partners, som numera fokuserar på att investera i lån, lovordar obligationer i allmänhet.

– Om man tittar på riskfria obligationer i ett 20-årsperspektiv har obligationer avkastat bättre än aktiemarknaden. Det här mantrat att aktier alltid är bättre än obligationer beror på hur lång sikt du ser det på och när du investerar, säger han.

En annan fördel med obligationer är att långivarna går före aktieägarna vid en eventuell konkurs. Konkursboet kanske klarar att betala delar av skulden. Den som då har köpt ett lån till 30 procent av nominellt värde kanske ändå kan göra en vinst, eller åtminstone minimera förlusten. Om bolaget inte går i konkurs utan rekonstrueras kan det finnas en chans att byta skulden mot aktier i bolaget. På så vis kan pengarna ändå räddas. Med andra ord är det, i alla fall för ett proffs, mindre risk i att investera i dåliga lån än att köpa aktier eller hela bolag.

Daniel Sachs påpekar dock att företagsobligationer är en dåligt utvecklad marknad.

– Det är dålig genomlysning och det är till största delen inte en elektronisk marknad utan en telefonmarknad. Det är också juridiskt komplext att analysera och ge sig in i ett bolag som av omgivningen uppfattas befinna sig i en stressad situation och vars lån värderas långt under nominellt värde, säger han.

Den som är duktig på krediter kan köpa en portfölj med dåliga lån för så lite som 35 000 kronor av amerikanska Unifund, enligt en artikel på sajten Investopedia. Affärsvärlden har dock inte lyckats nå Unifund.

Dåliga lån kan delas upp i de riktigt dåliga, så kallade distressed loans, där företagen står vid ruinens brant, och högavkastande företagsobligationer, så kallade high yield-bonds (ofta så kallade skräpobligationer), där bolagen kanske är hårt belånade eller går knackigt men är långt ifrån konkurs. Distressed loans kan definieras som lån med en kreditspread på minst tusen punkter (hundradels procentenheter) över statsobligationsräntan.

De flesta high yield-fonder handlar lån där kreditspreadarna är lägre än så. Kreditspreadarna och obligationspriserna rör sig upp och ner över tiden.

– I höstas handlades allting ner prismässigt och även vissa vanliga high yield-obligationer handlades till 80 procent (av det nominella värdet, reds. anm.), säger Louis Landeman, chef för kreditanalys på Danske Markets.

Per definition är det hög risk att investera i bolag som är på väg att gå i konkurs.

– Du måste göra en noggrann analys på vad du kan få tillbaka i omstruktureringen. Räknar du rätt kan du tjäna väldigt mycket pengar, men räknar du fel kan du förlora mycket pengar. Det krävs också omfattande arbete med att gå igenom bolagets all dokumentation och redovisning, säger Louis Landeman.

För den som inte är insatt i krediter är det säkrare att handla dåliga lån och högavkastande lån via en hedgefond.

På den här marknaden är Martin Whitman, grundaren av fondbolaget Third Avenue, en av kungarna. I Third Avenues Focused Credit Fund kan även privata investerare köpa in sig. Liksom i Franklin Templeton-fonden Mutual Global Discovery. Givetvis finns det även andra fonder, men ofta kan det vara svårt för privata investerare att få vara med. En valutarisk kommer också ovanpå, då dessa fonder placerar i dollar.

Det kan också vara besvärligt att se hur fonderna går eftersom vissa behåller lånen till förfall. Om bolagen kan betala tillbaka när lånen förfaller blir det jackpot, vilket gör avkastningen ojämn. Det är inget som oroar Proventus.

– Vi är inte upptagna av avkastning varje kvartal, det är god riskjusterad långsiktig avkastning som vi vill åt, säger Daniel Sachs.

Hos Proventus kan endast placerare som kan avvara minst 10 miljoner kronor investera och just nu tar bolaget inte in pengar. Bolaget var till exempel med och hjälpte shejken Al Amoudi med Preems högbelånade holdingbolag.

– Det har gjort två rätt betydande refinansieringar där vi har varit aktiva, säger Daniel Sachs.

Det enklaste för privatpersoner är att köpa en ETF (exchange-traded fund, en börshandlad fond). ETF:er fungerar som en aktie att köpa och sälja, men investerare köper en andel i ett index (se Affärsvärlden nr 12/2012). Några ETF:er med högavkastande företagsobligationer finns dock inte noterade i Stockholm.

– Om du har ett konto på Avanza eller Nordnet – storbankerna är ganska dåliga på utländska marknadskopplingar – kan du handla i USA på samma sätt som du köper svenska aktier. Courtaget är i paritet med att handla i Sverige, säger Stephan Agerman, grundare av sajten ETF Sverige.

Två av de mest kända och största ETF:erna med högavkastande lån är ­Ishares Iboxx $ High Yield Corporate Bond Fund och SPDR Barclays Capital High Yield Bond ETF.

Med subprimekrisen i färskt minne är det viktigt att veta att papperna inte är luft.

– Det finns fysiska underlag i nästan alla ETF:er i USA. Det är detsamma som i ett fondbolag. Om fondbolaget går i konkurs betyder det inte att fondandelsägarna förlorar alla sina pengar, säger Stephan Agerman.