Alla som ligger tungt investerade i svenska aktier, antingen direkt eller via fonder, räcker upp handen. Jag tänkte väl det. Placerare har en tendens att favorisera det egna landet. Och sen är det kanske inte så märkligt att vi svenskar gärna köper svenskt, vi är bortskämda med välskötta börsbolag och en historiskt sett stark börsutveckling.

Det kan tyckas väldiversifierat att köpa in sig i en bred Sverigefond, men riskerna med att ha alla placeringar knutna till ett land ska inte underskattas. Fråga grekerna. Det är svårt att hitta någon statistik över hur flitiga aktiesparare de är, men faktum är att den grekiska aktiemarknaden rasat med 90 procent sedan 2007. De greker som valde en bredare exponering på säg europeisk eller global nivå är nog nöjda i dag. Samma sak med spanjorerna vars aktiemarknad är ner nära 60 procent från toppnoteringen år 2007.

Vid sidan av risken att enskilda länders ekonomiska problem kan sänka ett lands aktiemarknad kan börser dess­utom domineras av en viss bransch eller så kan några få bolag utgöra en stor del, vilket ökar risken. För att illustrera detta har vi sammanställt data över de tio största börsbolagen på fyra nordiska aktiemarknader (ledsen Island, ni är för litet).

På Stockholmsbörsen ligger knappt halva börsvärdet på drygt 3 800 miljarder i de tio största bolagen. I våra grannländer blir siffrorna mer extrema. Av Helsingsforsbörsens börsvärde på nära 1 100 miljarder utgör de tio största företagen två tredjedelar. I Norge och Danmark, med totala börsvärden på nästan 1 800 miljarder, respektive drygt 1 500 miljarder hamnar motsvarande siffror på 77 respektive 80 procent.

Från it-yran kring millennieskiftet minns vi hur enskilda bolag blev extremt tunga i börsindex. På börstoppen 2000 stod Ericsson för nästan 40 procent av börsvärdet på Stockholmsbörsen. I Finland var Nokia, med cirka 70 procent av marknadsvärdet på toppen, i praktiken Helsingforsbörsen. I dag är bilden en helt annan. Ericsson är bara tredje största bolag i Stockholm, och krisdrabbade Nokia, numera med skräpstatus på kreditbetyget från S&P, är bara fjärde störst i Helsingfors.

Samtidigt utgör de största bolagen på respektive börs i dag en betydligt mindre andel av det totala börsvärdet.På Stockholmsbörsen är H&M överlägset störst med ett börsvärde på nästan 380 miljarder, vilket motsvarar 10 procent av det totala börsvärdet. På Helsingforsbörsen är Fortum störst med ett börsvärde på drygt 130 miljarder, eller 12 procent av börsvärdet. De stora koncentrationerna finns i stället på Oslo- och Köpenhamnsbörserna. Statoil är Nordens näst största bolag med sitt börsvärde på nära 568 miljarder. Det ger en andel på 32 procent av Oslobörsen. Nordens största bolag sett till börsvärde är dock det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk som efter en fantastisk kursresa de senaste åren nu värderas till 579 miljarder, vilket utgör 38 procent av Köpenhamnsbörsen.

Risken med enskilda tungviktare illu­streras av Nokias spektakulära fall. Krisen har tagit ner börsvärdet till bara 9 procent av Helsingforsbörsen. Och denna dåliga utveckling återspeglas också i en klart svagare utveckling för Helsingsforsbörsens HEX-index under de senaste fem åren. Medan den läkemedelstunga Köpenhamnsbörsen gått bäst med minus 9 procent är Helsingsforsbörsen överlägset sämst med minus 36 procent. Norges OBX-index och Sveriges OMXS30-index har under samma tidsperiod backat med 16 respektive 18 procent.

Till Statoils och Novo Nordisks favör ska dock läggas att deras börsvärden, vid p/e 8,5 respektive 23,5, inte är några värderingsbubblor som med Ericsson och Nokia 2000. Nokias värdering 2007 toppade dock på betydligt mer humana p/e 18, men det har inte hindrat aktien från att rasa med mer än 90 procent.

Lösningen på problemet är naturligtvis diversifiering, hur tråkigt det än må vara. För investerare som tycker att det blir för mycket skräp i en Europafond eller en globalfond är en Nordenfond inget dumt alternativ för att sprida riskerna. Billiga sådana alternativ är exempelvis de börshandlade fonderna Xact Norden 30 och Xact Norden 120, båda med en förvaltningsavgift på 0,4 procent per år.