Riksbankens direktionsledamöter var eniga i beslutet att lämna reporäntan med oförändrad på 4,25 procent, vid det penningpolitiska mötet den 22 april. Beskedet meddelades den 23 april.

Det framgår av protokollet från mötet som publicerades på onsdagen.

Vice Riksbankschef Svante Öberg såg risk för att inflationen ligger kvar på en hög nivå även om tillväxten mattas. I sitt inlägg ville Svante Öberg påtala att det enligt hans uppfattning finns en något högre sannolikhet för en höjning av styrräntan under året än för en sänkning. Han noterade att inflationen, mätt med KPI, ligger över målet under hela prognosperioden, vilket i sig talar för en högre räntebana. Dessutom finns uppåtrisker för inflationen.

Svante Öberg såg en uppåtrisk beträffande den internationella inflationen samt en risk för att inflationsuppgången i Sverige blir mer "persistent" än beräknat.

- Risken är att det som startade som prisökningar på energi, råvaror och livsmedel sprider sig till andra varor och tjänster, sade han.

Han tillade att den höga inflationen kan påverka lönerna genom krav på kompensation för prisökningar, "även om det i dagsläget inte förefaller så troligt".

Förste vice Riksbankschef Irma Rosenberg tog upp frågan om hur penningpolitiken ska reagera på internationella prisimpulser. Hon sade att en svårighet som Riksbanken och andra centralbanker nu har att hantera är att prishöjningar på energi och livsmedelsråvaror såväl pressar upp inflationen som dämpar tillväxten.

- En åtstramning av penningpolitiken bidrar då till att dämpa inflationen men ger samtidigt ytterligare press nedåt på den reala aktiviteten i ekonomin i ett läge när konjunkturen ändå mattas av, sade hon och noterade att avvägningen i praktiken är långt ifrån enkel.