Alan Greenspan, Fed-chef 1987-2006 och Richard S. Fuld Jr. ordförande och koncernchef på Lehman Brothers 1994-2008.
Börshistoria: Fem år efter varningen om subprime
Av: Ola Söderlind
Publicerad 9 augusti 2012 12:33
Idag är det exakt fem år sedan bankjätten BNP Paribas sände nervösa signaler till världens finansmarknader. Orsaken stavades Subprime. Men det var först långt efter det första stora varningstecknet som den stora börsbomben briserade.
AFGX fem år tillbaka.
S&P Case/Shiller index mellan 1987-2008. I mitten av 2006 sprack bostadsbubblan i USA.
Den 9 augusti 2007 gick publicerades nyheten om att den franska storbanken BNP Paribas fryst handeln i fonder som investerat i subprimepapper till ett värde av 1,6 miljoner euro.
Värdet på tillgångarna hade på bara knappt en veckas tid rasat från 2,1 miljarder euro till 1,6 miljarder.
Nyheten kom i samband med att tyska Bundesbank diskuterade ett räddningspaket för långivaren IKB som drabbats av just subprimekrisen.
Den amerikanska investmentbanken Bear Stearns hade strax innan fått stora problem med sina två subprimefonder, High-Grade Structured Credit Fund och High-Grade Structured Credit Enhanced Leveraged Fund. I juli stod det klart att de fonderna var värdelösa. Då hade Bear Stearns mindre än ett år kvar att leva.
Men det var alltså först med BNP Paribas frysta handel för exakt fem år sedan som det stod klart för finansmarknaderna att det handlade om en global kris.
Subprimelån var ett ganska okänt begrepp i Sverige vid den här tiden. Affärsvärldens Johan Högberg listade dock suprimelånen som ett av de tre stora orosmolnen redan 1 augusti - en vecka före BNP Paribas-nyheten.
Det blev allt mer tydligt att subprime inte bara handlade om en extremt lättvändig utlåning i princip utan säkerhet till folk utan pengar som ville eller lurades att spekulera i bostäder. Det handlade också om att banksystemet var nedlusat av livsfaliga derivat kopplade till bostadsbubblan.
Och natten till den 15 september 2008 ansökte Lehman Brothers om konkursskydd enligt Chapter 11. Resten är så att säga historia.
Stockholmsbörsen toppade dock redan den 13 juli 2007 då OMXS30 nådde 1 322 punkter och bottnade inte förrän den 21 november 2008. Då hade börsen fallit med 58,7 procent. Ett år senare den 21 november 2009 hade börsen stigit med 72,4 procent. Kurserna fortsatte sedan att stiga i måttlig takt ett drygt år till.
Den 18 januari 2011 inföll den senaste börstoppen. OMXS30 låg den dagen på 1 179 punkter, alltså 11 procent under börstoppen den 13 juli 2007.
Idag vid lunchtid är börsen nere på 1 081 punkter - ett fall på cirka 18,2 procent jämfört med börstoppen 2007.
Fakta Subprimelån
Grunden till fastighetsbubblan lades genom en rad myndighetsbeslut som togs för att stimulera bostadsmarknaden.
Under 1997 höjde amerikanska kongressen frigränsen för skatt på reavinster från husförsäljning från 125 000 till 500 000 dollar.
Två år senare gav Clinton-administrationen ett mål till bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac om att 42 procent av lånen måste gå till personer med en inkomst under medianen för ett visst geografiskt område. Under år 2000 höjdes det kravet till 50 procent. År 2004 upphörde kravet.
Under 2005 lät Bush-administrationen åter igen införa kravet som nu uppgick till 52 procent.
Ett tilläggskrav var att 12 procent av bostadslånen skulle gå till verkliga låginkomsttagare. Ett krav som snart skärptes till 28 procent.
Ett år tidigare hade den amerikanska finansinspektionen, SEC, beslutat att låta fem investmentbankerna låna ut 40 gånger volymen av det egna kapitalet. Tidigare var gränsen tolv gånger volymen.
(Källa: Wikipedia)
Kommentarer
Det går inte längre att kommentera denna artikel.