Den 1 januari 2013 är det slut på de tillfälliga skattelättnader som Bush-administrationen införde 2001-2003. De som Obama införde förra året ryker redan i december. Samtidigt ska de statliga utgifterna skäras ned plus en rad andra. Sammanlagt pratar vi om 560 miljarder dollar, cirka 3 700 miljarder kronor, enligt beräkningar som Congressional Budget Office (CBO) har gjort.

Å ena sidan kan de amerikanska politikerna låta detta ske och reducera det skenande budgetunderskottet med 560 miljarder dollar. Enligt CBO skulle detta innebära att sänka BNP-siffran med 4 procent under 2013 och att USA återigen riskerar att falla ner i en recession.

Å den andra kan de välja att förlänga skattelättnaderna och fortsätta de statliga utgifterna. På detta sätt kan de undvika en inbromsning i ekonomin men får däremot se hur budgetunderskottet fortsätter växa.

Budgetunderskottet närmar sig dock med stormsteg taket på 16 400 miljarder dollar, cirka 110 000 miljarder kronor.

Klart är att den amerikanska ekonomin sedan länge varit lika dopad som Ben Johnson i OS 1988. Frågan är om man ska fortsätta pumpa in mer ekonomiska anabola steroider i landskroppen eller krypa till korset och ta konsekvenserna.

Mest troligt är enligt många nya tillfälliga åtgärder som skulle skjuta problemen på framtiden och låta dem springa några 100-meterslopp till.

Enligt Goldman Sachs Lloyd Blankfein ”skapar fiscal cliff en stor osäkerhet på hela världens marknader”. Enligt andra bedömare är det ingen fara på taket. USA har överlevt liknande situationer förr. Som förra året när skuldtaket höjdes exempelvis.

Enligt en undersökning av Citigroup nyligen anser 9 av 10 analytiker att USA reder ut situationen genom att skjuta upp besluten fram till slutet av 2013.