Too big to fail. Det var synen på den amerikanska försäkringsjätten AIG före finanskrisens intåg 2008.

Men den 16 september, för nästan exakt fyra år sedan, klev den amerikanska staten in och tog över ägandet i en av världens största försäkringsbolag. AIG avnoterades från Dow Jones den 22 september och Manchester United fick säga adjö till 78 miljoner dollar i sponsorpengar.  

Affären, (den amerikanska staten köpte bland annat 79,9 procent av aktierna), uppgick sammanlagt till 182,5 miljarder dollar, cirka 1220 miljarder kronor, enligt dagens penningvärde.

Sedan dess har staten sålt aktieposter i bolaget i flera omgångar. I går gjordes den femte affären som blev oväntat stor.

- De som hanterat fallet (AIG) har gjort ett anmärkningsvärt bra jobb. De har arbetat hårt för att få företaget på fötter igen, säger Jim Ryan, försäkringsanalytiker på Morningstar, till WSJ.

Enligt USA:s finansdepartement sålde de aktier i AIG till ett värde av 18 miljarder dollar, över 120 miljarder kronor. Statens innehav har därmed gått från 1 650 miljoner aktier till 317 miljoner och ägandet uppgår nu till 20 procent (ned från 53 procent) vilket innebär att staten inte längre är majoritetsägare.

- Finansdepartementet och Federal Reserve har nu dragit in 194,7 miljarder dollar på AIG, vilket ger en positiv avkastning på 12,4 miljarder dollar hittills, säger USA:s finansdepartement till WSJ.

I svenska kronor räknat innebär det en vinst på cirka 83 miljarder kronor. Hittills.

Med tanke på att finansdepartementet räknade med en förlust på fem miljarder dollar i samband med övertagandet, kan resultatet inte ses som annat än en succé. Med bara ett par månader kvar till valet är det förstås goda nyheter för den sittande presidenten Barack Obama och ett trumfkort i valkampanjen. (Även om det var Bush-administrationen som sjösatte räddningsaktionen)

Det är också en nagel i ögat på Occupy Wall Street-rörelsen som varnat för att just AIG-affären skulle mynna ut i ett stort svart hål.

Men enligt Neil Barofsky, som skrivit den omtalade boken ”Bailout” där han ger USA:s finansdepartement svidande kritik, har staten inte alls tjänat på affären.

- Regeringen har en kreativ bokföring och är väldigt bra på att berätta halvsanningar, säger han till NY Times.

Neil Barofsky menar att den amerikanska staten snarare är på väg att göra ”svidande förluster” än vinst på AIG-affären.

Enligt honom räknar USA:s finansdepartement med ett snittpris på AIG-aktierna på 28,73 dollar. När de nu säljer aktierna för 32,50 innebär det en vinst.

Men enligt Barofsky är denna beräkning ”absurd”. Han menar att priset för break even för TARP* är 43,53 per aktie.

NY times skriver att tekniskt sett har Barofsky rätt när det gäller priset per AIG-aktie sett ur ett TARP-perspektiv. Men om man räknar in både TARP-posten och Fed-posten blir priset 28,73 dollar och enligt dem är det den siffran som skattebetalarna bör bry sig om.

Och till och med Barofsky erkänner:

”Regeringen hade inget annat val än att rädda AIG.”

Fotnot: Tarp (Troubled asset relief program) - ett finansiellt stabiliseringsprogram som sattes in för att köpa problemtillgångar i banker och andra finansiella institutioner. Taket för TARP sattes till 700 miljarder dollar men ”bara” 293 miljarder dollar användes.