I veckan samlas riksdagen på nytt. Efter nästa val ser det ut som att ett antal av dagens ledamöter får lämna sina platser för att istället bytas ut mot representanter för Sverigedemokraterna.

Enligt Sifos senaste opinionsudersökning, gjord mellan den 1 och 11 september, skulle Sverigedemokraterna nå över fyra-procentsspärren till Riksdagen om det vore val idag. Undersökningen, som dock inte är statistiskt säkerställd, indikerar att 4,4 procent av befolkningen i dagsläget skulle lägga en röst på Sverigedemokraterna (Sd).

Detta är tredje månaden i rad som partiet når över riksdagsspärren i Sifos mätningar. Sd balanserar dock på gränsen, enligt dessa siffror.

Men räkna med att det faktiska antalet anhängare är högre.

I röstlokalen är det nämligen bara väljaren som ser sin egen röst. I en opinionsundersökning där den utvalde intervjuas är det inte lika säkert att personens verkliga åsikter kommer fram.

Att säga till någon annan att man röstar på Sverigedemokraterna är inte det första man gör. Hellre svarar man då Miljöpartiet, Centern eller Socialdemokraterna.

Den amerikanske ekonomiprofessorn Steven D. Levitt har i boken Freakonomics förklarat hur det här beteendet kan skapa stora skillnader mellan resultatet i opinionsmätningarna och det faktiskt valresultatet.

I boken går det att läsa om 1989 års borgmästarval i New York. Kampen stod då mellan demokraternas David Dinkins och republikanernas Rudy Giuliani. Enligt opinionssiffrorna skulle den afroamerikanske David Dinkins segra stort.

Valresultatet blev därför en överraskning. Förvisso vann Dinkins men istället för en förväntad segermarginal på femton procent blev det bara en knapp seger över Giuliani.

Nu kanske du undrar vad denna valutgång har att göra med Sverigedemokraternas opinionssiffror? Professor Levitt har dock ytterligare ett exempel.

1991 kandiderade David Duke till posten som delstatsguvernör i Louisiana. Duke var mycket kontroversiell med en bakgrund som medlem i Ku Klux Klan. Han stod för en uttalat konservativ och främlingsfientlig politik.

David Duke vann inte valet men antalet röster på honom visade sig bli 20 procent fler än vad opinionssiffrorna indikerat att han skulle få.

Levitts analys att personer öppet säger att de röstar på David Dinkins men talar tyst om att de tänker rösta på David Duke borde gå att överföra på svenska folkets sympatier för Sverigedemokraterna.

I båda de amerikanska exemplen visade det sig att opinionsmätningarna låg cirka 20 procent fel jämfört med det faktiska valresultatet.

Sverigedemokraternas faktiska röstantal, om det vore val idag, skulle med 20 procents påslag på 4,4 procent bli hela 5,3 procent. Med andra ord långt över riksdagsspärren och i nivå med flera av dagens riksdagspartier.

Sverigedemokraterna kan också få vind i seglen av att vi är på väg in i en lågkonjunktur och att arbetslösheten då ökar. Det brukar vara en bra grogrund för missnöjespartier. Konjunkturutvecklingen fram till valet 2010 kan alltså bidra till att ge Sverigedemokraterna ytterligare vind i seglen.

Allt tyder därför på att partiet tar plats i riksdagen efter valet 2010. Det kan bli ett bittert uppvaknande för politikerna i de etablerade partierna som alldeles för sent tagit upp kampen mot Sverigedemokraterna. Detta borde ha skett långt tidigare.

Realpolitiskt kan dock Sverigedemokraternas inflytande bli begränsat. Med dagens kraftiga majoritetsövertag i opinionsmätningarna för det röd-gröna blocket skulle Sd inte få någon vågmästarroll även om professors Levitts analys visar sig stämma.

Fotnot: Vi har tagit bort några av kommentarerna till denna krönika för att de inte följer vår policy som står att läsa i "Affärsvärldens villkor angående kommentering”. Regler som alla måste godkänna för att kunna publicera sin kommentar.

Om du stöter på ett inlägg som är stötande eller av andra anledningar inte borde ligga ute är vi tacksamma om du anmäler det via anmälningsfunktionen eller till redaktionen@affarsvarlden.se. Glöm i så fall inte att ange under vilken nyhet inlägget ligger.

Har du frågor eller synpunkter kring debattinläggen kan du höra av dig till Jon Åsberg, Affärsvärldens chefredaktör och ansvarig utgivare, på jon.asberg@affarsvarlden.se