Fyran hade på tionyheterna igår ett inslag om att Riksgälden blivit nedringda den senaste veckan då folk inte längre vågar ha sina pengar på vanliga bankkonton till följd av finanskrisen.
Cheuvreux analyschef, Rodney Alfvén, intervjuades i inslaget. Han sade att det var överilat att flytta pengar från bankkonton till Riksgälden. Förvisso är det tuffare tider, men våra svenska banker står väl rustade och även om det ser sämre ut inom den närmaste tiden så är det inte så illa att bankerna riskerar att gå omkull och att sparpengarna är i fara, menade han.
Inget illa om Rodney Alfvén, har stor respekt för honom och vet att han är en av landets bästa bankanalytiker. Samtidigt har samtliga analyshus, i tolv månaders tid, underskattat finanskrisen. De har hela tiden sagt att det värsta är över och hävdat att oron snart kommer att blåsa över.
För ett drygt år sedan var det superkonjunktur som rådde, enligt en enig analytikerkår.
Det ligger naturligtvis i finansbranschens intresse att släta över problem. De vill naturligtvis inte att deras egna kunder ska bli oroliga och föra över pengar från den egna banken till Riksgälden.
Riksgäldens agerande i förra veckan, emissionen av statskuldsväxlar för 150 miljarder, gjordes i syfte att hindra attacker från de fyra svenska storbankerna men tonades ned både av Riksgälden och Riksbanken. Nu kallar Dagens Industri manövern för en förtäckt intervention som stöd för bland annat Swedbank.
”Utåt vill man sköta detta som om bankerna klarar krisen utan att Riksbanken intervenerar. Detta för att behålla förtroendet internationellt sett. Men i själva verket är skillnaden mot de interventioner som ECB gjort väldigt fin”, säger en källa till DI.
DN:s börskrönikör Patricia Hedelius är inne på samma linje när hon idag skriver en krönika med rubriken ”Hjälp, nu har bankakuten öppnat igen”. Hon skriver att Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen inte är oroliga för hur de svenska bankerna mår men samtidigt dragit igång en räddningsaktion som närmast går att likna vid bankakuten på 1990-talet.
”Det är därför riktigt trist att myndigheterna inte vill tala klarspråk om vilka problem som bankerna har och varför det är nödvändigt att stödja dem med extra pengar”. Vidare menar skribenten att ”Swedbanks problem sedan länge är kända och dessutom förvärrats”.
Därför är det inte konstigt att samma bank gapar högst efter att knyta pengar till sparkonton. Sedan säger jag inte att någon av de svenska storbankerna kommer att hamna i akut kris. Men man får inte blunda för risken även om den är mycket liten.
Att då Rodney Alfvén går ut och säger att det inte finns någon anledning till oro känns lite slätstruket. Särskilt som han, så sent som i juli i år, till Svenska Dagbladet, sade att: ”Risken för att Swedbank tvingas till nyemission har definitivt ökat det senaste kvartalet”.
Men många svenskar överreagerar trots allt när de stoppar pengar i madrassen eller flyttar sina besparingar till Riksgälden. Så länge man inte har över 250 000 kronor, och låter pengarna ligga på vanliga sparkonton, får man ersättning från den statliga insättningsgarantin om något mot förmodan skulle hända med den bank där man satt in sina besparingar.
