Under onsdagseftermiddagen talade Riksbankschefen Stefan Ingves i SACO:s lokaler i Gamla Stan i Stockholm. Han fick anledning att beröra både den pågående finanskrisen och Riksbankens senaste räntehöjning.

Under mötet betonade han att penningpolitik och de aktioner som i dagarna gjorts för att underlätta trycket på finansmarknaden är två olika saker.

Under de senaste dagarna har det synts problem på de svenska obligationsmarknaderna till följd av finanskrisen. Aktionerna som sjösatts har dock gjorts för att underlätta bankernas kortsiktiga upplåning. Att detta är två olika saker går att märka på att dagslåneräntan, när bankerna clearar mellan varandra, trots åtgärderna, ligger nära reporäntan.

Åtgärder med syfte att underlätta finansmarknaden görs tillsammans med Riksgälden som har hand om statens upplåning.

- De har, slarvigt uttryckt, fördubblat storleken på statskuldsväxlarna där de ger ut statspapper med bostadsobligationer som säkerhet för att underlätta marknadens funktionssätt. Även om marknaden svänger upp och ner är den finansiella stabiliteten tillfredsställande, sa Stefan Ingves.

Vad gäller det nya avtalet med amerikanska Federal Reserve ska detta ses som en försiktighetsåtgärd som inte är planerad att utnyttjas. Under föregående vecka var det periodvis ont om dollar, förklarade Ingves.

När det kom till penningpolitiken förklarade Stefan Ingves att målet är att nå en inflationstakt på två procent inom två år. Inflationstakten är just nu den högsta på 15 år och förväntan om framtida inflation är hög. Detta låg till grund för räntehöjningen till 4,75 procent som kommit att bli kritiserad.

- En svag ekonomi är ingen garanti för att inflationen faller, förklarade Stefan Ingves.

Att Riksbanken enbart skulle se spöken när de höjer räntan tycker han inte stämmer och går däremot de kritiker som menar att räntehöjningen i början av september var felaktig.

- Inflationen är ett verkligt problem och urholkar köpkraften, sa Stefan Ingves.

Han tycker inte heller man kan plocka bort el, olja och livsmedel från inflationsmåttet, för att de ligger utanför Riksbankens kontroll.

- Dessa står för en fjärdedel av KPI och är ett verkligt problem för landets invånare. Detta syntes med en inflationssiffra som uppgick till 4,3 procent vid den senaste mätningen. Även siffror över förväntad inflation är höga, sade han och poängterade att detta riskerar att sprida sig till andra delar i samhället till följd av att folk kräver kompensation för ökade livskostnader. Särskilt studeras arbetsmarknadsparters inflationsförväntningar.

Att Riksbanken skulle vara så kallade "Inflation Nutters" som enbart styr sin politik efter målet om en inflation på två procent, var inte oväntat något som Stefan Ingves inte höll med om.

Han vill snarare kalla Riksbankens agerande för flexibel penningmarknadspolitik. Inflationen är inte alltid exakt två procent utan tillåts kortsiktigt att ligga över eller under målet. Däremot får man inte låta tillfälliga pristegringar passera obemärkta. Om inte dessa pareras kan det skapa varaktiga effekter vilket vi såg på 1970-talet i Sverige.

Oljepriset möter problemet på sikt att Kina, Indien och Brasilien kommer att efterfråga mer olja, detta kommer medföra ytterligare prisökningar på tre till fem års sikt, spådde Stefan Ingves.

Vad det gäller framtiden tror Stefan Ingves att vi i Sverige kommer att återgå till mera normala förhållanden i landet vad gäller produktivitet och tillväxt. När det gäller framtida ränta spådde han även där mer normala förhållanden och poängterade att 4,75 procent inte är någon hög nivå ur ett historiskt perspektiv och inte heller hög jämfört med andra små öppna ekonomier. Men räntebanan väntas plana ut strax över fyra procent och denna siffra höll Stefan Ingves hårt vid.

- Räkna med en realränta på två procent, det vill säga nominell ränta minus inflationen, räntebanan är dock bara en prognos och inget löfte, underströk han.