Ben Bernanke och Hank Paulson har den senaste veckan gjort sitt bästa för att skrämma upp politikerna i kongressen. Och de kommer att lyckas.

Hank Paulson kanske inte får de 700 miljarder dollar han först bad om på en gång, men det viktiga är inte siffran. Det viktiga är attnågotsker, och att det skernu.

Vid en förhandling är det en stor fördel att få lägga det första budet då alla kommande bud ställs mot det. Där lär Hank Paulson ha tänkt på.

Om politikerna på måndag har förhandlat ner åtgärdspaketet till säg 500 miljarder dollar, eller har delat upp det i flera delar, så har de något att stolt visa upp för sina väljare. Lägg till någon form av lönetak för cheferna på firmorna som tar hjälp av staten, och politikerna framstår som riktiga hjältar.

Och Hank Paulson kan andas ut. Han får en rejäl slant till ett räddningspaket och slipper bli känd som finansministern som inte lyckades rädda USA:s ekonomi. För åtgärdspaketet behövs.

Till sist. På många ställen talas om en "kostnad" på 700 miljarder dollar. Om det inte är luft Hank Paulson köper så är det ingen kostnad. Den amerikanska staten investerar i tillgångar vars värde är mycket osäkert.

Om paketet ska vara till någon nytta så betalas givetvis ett överpris för tillgångarna, varför staten knappast lär återse hela sitt kapital. Kostnaden lär dock blir mindre än 700 miljarder dollar.