På marknaden används ofta begrepp som överköpt och översålt för att beskriva börsläget på kort sikt.

Ett vanligt sätt att mäta om börsen är överköpt eller översåld är att se hur långt ifrån sitt 50-dagars medelvärde börsen befinner sig.

Med börsen ner cirka 6 procent på måndagen befinner sig OMXS30-indexet nästan 13 procent under sitt 50-dagars medelvärde.

Under de senaste 20 åren har börsen varit så här översåld bara vid drygt tio tillfällen.

Vid börsbottnarna i januari och juli i år var börsen som mest 14-15 procent under sitt 50-dagars medelvärde. Ungefär likadant såg det ut i maj 2006 med -13 procent.

Går man längre tillbaka erhålls mer extrema värden. Vid börskraschen 1987 var börsindex över 30 procent under 50-dagarssnittet. Under finanskrisen i början av 1990-talet uppnåddes -24 respektive -15 procent.

Extremt översålt var det också vid Asienkrisen hösten 1998 (-24 procent) och flera gånger under kursraset 2000-2003 (-18, -18, -22 och -12 procent).

Gemensamt för dessa sällsynta kapitulationer är att de så gott som alltid följs av en mycket kraftig, kortsiktig reaktion åt det andra hållet.

Svårigheten ligger – som alltid – i att pricka den exakta botten. Historien har visat att en mycket översåld börs snabbt kan bli extremt översåld.