Regeringen har beslutat om en stabilitetsplan med åtgärder för att säkerställa den finansiella stabiliteten och hantera effekterna av den internationella finansiella krisen. Det skriver regeringen i ett pressmeddelande på måndagen.

I stabilitetsplanen ingår ett garantiprogram omfattande högst 1 500 miljarder kronor för att stödja bankernas och bostadsinstitutens medelfristiga finansiering. De institut som så önskar ska mot en garantiavgift kunna avtal med staten om garantier för ny upplåning. Planen är att programmet ska löpa som längst till slutet av nästa år.

Dessutom upprättas en stabilitetsfond för att hantera eventuella solvensproblem. Regeringen avsätter 15 miljarder kronor för denna fond, och en särskild riskdifferentierad stabilitetsavgift kommer att tas ut av samtliga kreditinstitut i Sverige. Avgiften kommer att införas när marknadssituationen förbättrats.

Om staten bedömer att ett institut är systemviktigt kan institutet få kapitaltillskott. Detta kommer i första hand ske i form av att institutet emitterar preferensaktier till staten. I vissa situationer får staten rätt gå in som ägare i systemviktiga institut genom tvångsinlösen av aktier till marknadsvärde.

De kreditinstitut som mottar stöd måste ingå avtal att begränsa ersättningar till ledande befattningshavare.

Riksgälden blir ansvarig myndighet för att hantera såväl garantisystemet som stabilitetsfonden, och Finansinspektionen ges i uppdrag att bevaka att åtgärderna kommer hushåll och företag till del.

Regeringen bedömer att förslagen kommer att träda i kraft senast under nästa vecka.

I regeringens förslag till stabilitetsplan för det finansiella systemet ingår inte något krav på att begränsa utdelningarna för bankerna, som den danska bankgarantin är utformad.

- Vi lägger inte någon utdelningsbegränsning. För att underlätta att ta i nytt kapital är det viktigt att bankerna kan ge utdelningar, sade finansminister Anders Borg på en presskonferens på måndagen.

Den danska bankgarantin stoppade tidigare utdelningar för inhemska banker i en tvåårsperiod, något som den svenska regeringen anser vore kontraproduktivt.

- Vem tror att någon privatintressent vill ge kapitaltillskott om han inte får utdelning. Det vore fullständigt kontraproduktivt (att införa en sådan regel), sade finansmarknadsminister Mats Odell och menade regeringen därmed säkrar marknadsmekanismerna i Sverige.