STOCKHOLM (Direkt) Även om det i dagsläget inte är  
påkallat att rekommendera finanspolitiska stimulanser bör  
regeringen förbereda sig och ha beredskap för att sätta in  
åtgärder om konjunkturen skulle förvärras kraftigt.  
        Det säger ekonomer till Nyhetsbyrån Direkt. 
        "Jag tror att man åtminstone bör ha beredskap för  
vilken form av finanspolitik man kan bedriva och om det  
behövs nya instrument i det läge vi är i nu. Just i det här  
läget är det viktigaste att bygga upp beredskap så att det  
inte blir panikutryckningar om det händer någonting. Det kan  
annars bli ganska ad hoc-mässigt", säger Pontus Braunerhejlm,  
professor i nationalekonomi vid KTH och huvudsekreterare i  
regeringens Globaliseringsråd. 
        "Man ska förbereda sig, men inte bestämma någonting",  
säger Martin Flodén, gästprofessor i nationalekonomi vid  
Stockholms universitet. 
        "Det är väldigt troligt att vi är på väg in i en  
lågkonjunktur och frågan är hur djup den kommer att bli. Blir  
den väldigt djup är det motiverat med extraordinära  
finanspolitiska stimulanser, men i dagsläget har vi fått de  
allra kraftigaste åtgärder man kan tänka sig. Dels förs en  
penningpolitik som är vettig och dels har vi sett en kraftig  
försvagning av kronan, och någonting som gynnar  
tillverkningsindustrin mer än kronfallet är svårt att se",  
fortsätter Martin Flodén. 
        Daniel Lind, chefekonom på fackförbundet Unionen,  
säger att regeringen nu bör överväga hur den nu ska kunna  
agera för att hålla uppe efterfrågan i en vikande konjunktur. 
        "Man kan tänka sig höjda barnbidrag, en momssänkning,  
höjda studiemedel och också kanske ett förstärkt grundavdrag  
för att stärka hushållens köpkraft", säger han och tillägger  
det kanske är mer lämpligt med ökade bidrag eftersom  
skatterna redan sänkts så mycket de senaste åren. 
        Pontus Braunerhjelm säger att det finns olika medel  
att ta till om så skulle bli aktuellt, bland annat sänkningar  
av momsen och arbetsgivaravgifterna. 
        "Det är ganska dyra saker som kostar statskassan en  
del, men gör man ingenting kommer kostnaden att synas i höga  
arbetslöshetstal", säger han.  
        Infrastruktursatsningar är en populär  
stimulansåtgärd, men inget Pontus Braunerhjelm är någon varm  
förespråkare av. 
        "Infrastrukturinvesteringar tar ofta lång tid innan  
de kommer igång och erfarenheten visar att de snarare kan  
förstärka konjunktursvängningarna än dämpa dem", säger han. 
        Martin Flodén är skeptisk till stimulanser till  
hushållen eftersom erfarenheten av den typen av insatser  
"varit ganska nedslående, men inte totalt negativa".  
         "I dagsläget har hushållen fortfarande ganska höga  
inkomster och arbetslösheten har inte påverkats så mycket. Om  
arbetslösheten börjar stiga kanske man kan fundera på mer  
riktade insatser mot dem som blivit arbetslösa", säger han. 
        Även de andra ekonomerna är inne på att det kan  
behövas utökade insatser på arbetsmarknaden. 
        "Man måste vara väl förberedd, för om de varsel som  
lagts realiseras kan det bli en rätt rejäl arbetslöshet och  
då behöver åtgärder sättas in. Slås delar av svensk industri  
ut, kan det innebära att det behöver ske en överflyttning  
från industrin till tjänstesektorn och det ökar behovet av  
arbetsmarknadspolitiska insatser", säger Pontus Braunerhjelm. 
        "Både på kort och lång sikt måste man öka  
satsningarna på arbetsmarknadsutbildningar och komvux. För  
arbetsmarknadsutbildningarna krävs ytterligare satsningar på  
åtminstone någon eller ett par miljarder", säger Daniel Lind.  
        Martin Flodén konstaterar att det finns kommuner som  
talar om skattehöjningar och att det finns exempel på  
landsting som varslat personal, så är det någonstans  
eventuella stimulanser är mest påkallade är det i form av  
pengar till kommunerna och landstingen. 
        "Man får se hur det utvecklas. Om landsting och  
kommuner börjar höja skatter och säga upp personal bör man  
nog sätta in åtgärder", säger han. 
        Ekonomerna konstaterar alla att Sverige har ett bra  
utgångsläge med överskott i statsfinanserna och ingen av dem  
är orolig över de finanspolitiska ramverken. 
        "När det gäller överskottsmålet ska man inte stirra  
sig blind på ett enskilt år. Om det blir en djup  
lågkonjunktur kan man definitivt ha underskott i budgeten.  
När det gäller utgiftstaken ska man inte känna sig helt  
bunden om det blir en kris, då är inte ramverket i sig ett  
mål, utan det är viktigare att hantera krisen. Jag menar att  
man ska försöka undvika att bryta utgiftstaken, men man ska  
inte göra det till varje pris", säger Martin Flodén.