Torsten Fensby, projektledare vidNordiska ministerrådet,var optimistisk när han i veckan vid ett lunchseminarium presenterade utfallet av det arbete där de fem nordiska länderna tillsammans förhandlar med låg- eller nollskatteländer, så kallade skatteparadis, eller sekretesstater som han själv föredrar att kalla dem.

Finanskrisen, där världens regeringar och riksbanker tillsammans har räddat många tiotals, kanske 100 banker, har satt fingret på frågan om varför just dessa banker ska tillåtas hjälpa till med att gömma skatteflyktingars kapital från länder som Tyskland och Frankrike i så kallade skatteparadis.

- Jag har jobbat i 13 år med de här frågorna. Vi har fram till helt nyligen jobbat i ständig motvind. Nu är det andra tider och det har aldrig rått ett större momentum. Ett skäl är finanskrisen. Ett annat skäl är presidentvalet i USA, säger Torsten Fensby som inte döljer att han har stora förhoppningar på den nyvalde presidentenBarack Obamasom jägare av skatteflyktingar.

Så sent som förra året ställde sig denne bakom ett lagförslag(The Stop Tax Haven Abuse Act)som ska tvinga fram information om amerikanska företags och amerikaners ägande i offshore-länder:

- Vi måste slå ner på personer och företag som begår övergrepp på våra skattelagar så att de som jobbar hårt och följer reglerna inte blir förfördelade, sade Barack Obama i samband med att lagförslaget presenterades 2007.

- USA kommer att ta ledningen i de här frågorna, konstaterar nu Torsten Fensby och spår en scenförändring av närmast apokalyptiska dimensioner - när det gäller framtidens möjligheter för skatteflyktingar att gömma sig.

Samtidigt har de nordiska länderna funnit en egen metod för att kunna sluta avtal med länder som brukar kallas för skatteparadis. De förhandlar numer tillsammans, och får därmed större tyngd och kan locka lågskatteländerna till förhandlingsborden eftersom de nordiska länderna då tillsammans kan erbjuda fler fördelar:

- De vill ha avtal med oss också. Det kan man kanske inte tro, men många av de här länderna börjar få "vita" sektorer som får problem när de med automatik stämplas som fuskare på grund av sin hemhörighet.

Sådana samnordiska förhandlingar pågår med ett drygt halvdussin stater i syfte att få fram avtal som ger rätt för svenska (och övriga nordiska) myndigheter att få insyn i banker och företag i de tidigare skatteparadisen.

De senaste framgångarna noterades medJerseyochGuernsey, där avtal undertecknades i oktober . De nya reglerna med de två kanalöarna kommer enligt Torsten Fensby att tas i bruk 1 januari 2010. I oktober 2007 undertecknades motsvarande avtal medIsle of Man.

De länder som nu sitter i förhandlingar är i första handBrittiska Jungfruöarna, Cayman IslandsochBermuda, där förhandlingar inleddes med de nordiska länderna i våras. Till de prioriterade länder, där förhandlingarna har nått längst, hör också de karibiska småländernaArubaochNederländska Antillerna. Andra prioriterade länder ärLichtenstein,GibraltarochBahamas, enligt Torsten Fensby.

- Jag har en vädjan. De här länderna som ingår avtal med Norden gör uppoffringar för att komma till rätta med sitt dåliga rykte. Kalla dem därför inte skatteparadis, säger Torsten Fensby.

Arbetet med att få insyn i låg- och nollskatteländerna har pågått sedan 1996 och år 2000 publicerade OECD en lista med 35 länder som klassificerades som skatteparadis, mest länder i Karibien, Europa, Mellanösten, Asien och i Stillahavsregionen.

Men så sent som i oktober i år, när finanskrisen härjade som värst, gick tyska och franska regeringsföreträdare till attack mot grannländerna Schweiz och Luxemburg och anklagade dessa länders banker för att underlätta för skattesmitare oc därmed underminera hemländernas ekonomier:

Den tyska finansministernPeer Steinbrückvållade till exempel diplomatisk kalabalik när han i oktober sade att Schweiz borde placeras på en uppdaterad “svart lista” över länder som utgör skatteparadis. Orsaken är att schweizarna, alltså enligt Tysklands motsvarighet tillAnders Borg, mer eller mindre uppmanar tyskar till att begå (skatte)bedrägerier.