Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis har tillsatt en högnivå-arbetsgrupp som ska diskutera landets utveckling på kort, medellång och lång sikt för att finna vägar till en framgångsrik lösning på landets nuvarande ekonomiska problem och för att i grunden omarbeta strukturen och konkurrenskraften i Lettlands ekonomi.

En av ledamöterna i gruppen är Bengt Dennis, tidigare Riksbankschef och numera fristående konsult som under lång tid bevakat utvecklingen i Baltikum. Han har tidigare öppet kritiserat det nuvarande programmet för att lösa krisen, det av IMF och EU stödda programmet, och han har inte ändrat inställning om att de krav som ställts på Lettland i samband med IMF:s stödpaket är för hårda.

"De leder inte till målet och de lägger alldeles för stor börda på det lettiska folket", säger han till Nyhetsbyrån Direkt.

I en artikel i Expressen den 23 april varnade Bengt Dennis för att läget i Lettland var akut efter att IMF stoppat utbetalningarna från det låneprogram som framförhandlades i slutet av 2008. Han ansåg att det krävdes nya lösningar, som en justering av växelkursen under ordnade former samt en snabb övergång till euron.

"De uppfattningarna gäller även idag, all statistik som har kommit fram under senare tid, vi såg den stora produktionsnedgången under första kvartalet, allt detta visar att det program som valutafonden har lagt upp inte är särskilt välanpassat till de krav som behöver ställas", säger han.

Lettlands BNP sjönk 18,0 procent under det första kvartalet, jämfört med första kvartalet 2008, enligt preliminär statistik, vilket var en större nedgång än väntade -16,2 procent och en väsentliga sämre utveckling än vad som antogs när det IMF-ledda programmet arbetades fram.

Bengt Dennis hållning i valutafrågan delas inte av premiärminister Valdis Dombrovskis, som senast i måndags upprepade att regeringens inställning till en devalvering inte har ändrats. Valutan ska vara stabil, Maastricht-kriterierna ska mötas under 2011 så att Lettland därefter kan gå med i eurosamarbetet.

Det kan därmed framstå som något oväntat att premiärministern har inbjudit en meningsmotståndare i valutafrågan till att delta i arbetsgruppen.

"Ja, det kanske det gör, men statsministern har ju inte inbjudit en grupp ja-sägare. Vi är fria att uttrycka våra uppfattningar och det kommer jag att göra även i fortsättningen. Vi är inte talesmän för den lettiska regeringen, regeringen har inbjudit oss för att vi ska uttrycka vår ärliga mening om olika saker", säger Bengt Dennis.

Han bedömer nu att utvecklingen har visat att läget för den lettiska ekonomin har försämrats påtagligt i förhållande till den situation som IMF-programmet utgick ifrån, och det borde föranleda en omprövning av den valda strategin.

"Mitt intryck är också att även internationellt så ökar insikten om att det här inte är det bäst avvägda programmet", säger Bengt Dennis.

Han säger att många ekonomer delar hans uppfattning, och även IMF-staben konstaterade, i samband med att programmet utformades, att denna typ av program har svårt att lyckas.

"Vad staben uttrycker är väl en viss tveksamhet till det här programmet. Men att det ändå blev den här lösningen är naturligtvis främst EU-sidan, plus den lettiska regeringen själv som inte vill ha en devalvering", säger han.

Men enligt Bengt Dennis skulle belastningen på den lettiska ekonomin och befolkningen bli betydligt mindre om regeringen valde den väg som han, och många andra ekonomer, förordar - en väg som inkluderar en ordnad valutakursjustering och snabb euroanslutning, och om EU-sidan motsätter sig det bör Lettland ta ett ensidigt beslut om euroanslutning.

Finansminister Einars Repse har sagt att regeringens nya budget kommer att uppvisa ett underskott motsvarande 7 procent av BNP, efter utgiftsminskningar med minst 40 procent. Det är ett större underskott än de 5 procent som stipulerades i IMF-programmet, och frågan är nu om dessa besparingar är möjliga att genomföra.

"Hur hård åtstramningspolitik är det möjligt att föra i ett land som Lettland utan att det blir stora sociala återverkningar och reaktioner hos befolkningen? Det är ju svårt för en utomstående att bedöma. Allting är tekniskt möjligt, men det är en fråga om politikens gränser", säger han.

Enligt finansministern har regeringen fört samtal med IMF-företrädare, och det är för att möta kraven på nya utbetalningar som utgifterna måste skäras ned med 40 procent. EU:s ekonomikommissionär Joaquin Almunia antydde också förra veckan att EU kan acceptera ett större budgetunderskott än vad som överenskommits i det internationella stödpaketet.

Men givet det faktum att utbetalningarna nu är stoppade anser Bengt Dennis att det är bråttom att få en lösning till stånd, och då företrädesvis genom en valutakursjustering.

"Långivningen måste återupptas, och det gör att det brådskar att få en lösning till stånd. Vi är nu i en situation av osäkerhet, internationella samfundet måste komma till en uppgörelse", säger han.

Bengt Dennis har ingen egen information om IMF:s inställning i nuläget, men han har ingen anledning att betvivla uppgifterna från finansministern; att man har kommit överens om ett underskott på 7 procent kombinerat med utgiftsminskningar på 40 procent.

"Men om det sedan blir en lösning efter dessa linjer vet jag inte, vi får inte glömma bort att det är väldigt många parter inblandade", säger han och nämner Valutafonden och EU, både kommissionen och europeiska centralbanken, enskilda medlemsstater inklusive Sverige, EBRD, Världsbanken och EIB. Dessutom måste också utvecklingen i grannländerna Estland och Litauen beaktas i sammanhanget.

Arbetsgruppen, som utöver Bengt Dennis bland annat består av landshövdingen i Stockholms län Per Unckel samt Christian H.M. Ketels, forskare vid Handelshögskolan och vid Harvard, planerar för ett första möte i slutet av maj, och det är för tidigt att tala om vad gruppen kommer att kunna åstadkomma.

"Vad som kan komma ut av det, hur gruppen kommer att arbeta, allt det ligger i statsministerns hand. Jag har blivit tillfrågad, jag har svarat ja tillsammans med en rad andra internationella personer av olika slag. Det är en intressant sammansättning av gruppen, en blandning av praktiker och akademiker", säger Bengt Dennis.