Riksbanken presenterar ett antal alternativa scenarier i torsdagens penningpolitiska rapport och i ett alternativscenario antas att osäkerheten i prognosen är mycket stor. Även om utvecklingen mot bättre fungerande kreditmarknaden ser ut att fortsätta finns en betydande osäkerhet om hur stora kreditförluster som svenska banker kan drabbas av i Baltikum och Östeuropa och vilka effekter dessa kreditförluster skulle ha på kreditgivning till svenska företag och hushåll.

Stramare kreditvillkor skulle leda till att inflation och resursutnyttjande blir ännu lägre än i huvudscenariot. I ett sådant fall måste Riksbanken fortsätta att komplettera den vanliga penningpolitiken med andra åtgärder för att påverka marknadsräntorna och utbudet av krediter. Men det kan också vara så att tillväxten i världen återhämtar sig fortare än vad som är beräknat i huvudscenariot. I ett sådant fall behöver reporäntan höjas tidigare än i huvudscenariot.

Det skriver Riksbanken i årets andra penningpolitiska rapport som presenterades på torsdagen.

I ett kapitel om alternativa scenarier och risker diskuteras fyra scenarier som är baserade på en annan ekonomisk utveckling i Sverige och i omvärlden än i huvudscenariot.

I det första scenariot ökar lönerna långsammare än i huvudscenariot. Anledningen är den ovanligt svaga konjunkturen som fått arbetsmarknadens parter att hitta nya former för att anpassa företagens insats av personal och för att hålla ner företagens kostnader. I detta scenario blir inflationen lägre än i huvudscenariot och Riksbanken kan lätta ytterligare på penningpolitiken och på så sätt förbättra tillväxt och resursutnyttjande.

I ett annat scenario behandlas risken för att de svenska bankerna drabbas av oväntat stora kreditförluster i Baltikum och Östeuropa vilket skulle kunna försvåra kreditgivningen till svenska företag och hushåll. Produktion och sysselsättning i Sverige blir då lägre än i huvudscenariot. Penningpolitiken kommer då att behöva bli mer expansiv, vilket inte är okomplicerat i nuvarande läge med låg reporänta. Dessutom riskerar kronan att försvagas i ett sådant scenario vilket kan sätta gränser för hur expansiv penningpolitiken kan bli utan att inflationen blir alltför hög.

I ett tredje scenario beskrivs att tillväxten i världen återhämtar sig fortare än vad som är beräknat i huvudscenariot. Den högre tillväxten i omvärlden gör att svenska företag kan exportera mer. Den ökade produktionen leder då till att läget på arbetsmarknaden blir bättre, BNP-tillväxten högre och att resursutnyttjandet i Sverige ökar mer än i huvudscenariot. Det högre resursutnyttjandet och den högre inflationen i detta scenario motiverar en mindre expansiv penningpolitik. Reporäntan bör därför höjas i inledningen av nästa år.

I ett fjärde scenario behandlas risken att produktiviteten fortsätter att utvecklas svagt, vilket skulle kunna leda till att kostnadstrycket blir högre än i huvudscenariot.

"Om produktiviteten fortsätter att utvecklas svagt kan det högre kostnadstrycket motverkas med en högre reporänta än i huvudscenariot", skriver Riksbanken.