För tre veckor sedan noterades dollarn på över 8:00 och euron på över 11:10, och för en dryg vecka sedan hade kronan stärkts till 7:75 respektive 11:02. Strax efter lunchtid på tisdagen är motsvarande noteringar 7:40 mot dollarn och 10:56 mot euron.

Analytiker som Nyhetsbyrån Direkt talat med hänvisar generellt till minskad oro för Baltikum och ökad riskaptit.

"Det har varit en otrolig rusning in i kronan den senaste tiden, det känns som att marknaden inte längre tycker att Lettland betyder något", säger Chris Furness, valutastrateg på 4Cast i London.

Han påpekar dock att den svenska kronan länge sett ut att vara kraftigt undervärderad.

"Nu verkar en stor köpare anse att Lettland inte är något problem och köper kronan, sedan har tekniska handlare hoppat på tåget. Men kortsiktigt tror jag att riskoron för Lettland kommer att komma tillbaka och bränna dem som gått in och köpt kronan", säger Chris Furness.

Carl Hammer på SEB Merchant Banking påpekar att det är väldigt tunn likviditet vilket gör det farligt att dra för stora slutsatser av handeln.

Samtidigt säger han att svenska bankrapporter som kommit in visat på att problemen i Baltikum inte är så farliga som marknaden befarat, eller oroat sig för.

"Positiva bankrapporter och ett bättre riskklimat har gynnat mer riskfyllda placeringar vilket den svenska kronan är. Apprecieringen borde ha kommit tidigare med hänsyn taget till hur andra valutor utvecklat sig. Så den förstärkning vi har sett har mer varit en "catching up", säger han.

Vidare har oron för devalvering i Lettland minskat i takt med att det blivit allt klarare att landet får fortsatta utbetalningar från IMF och EU.

Karl-Johan Bergström på Swedbank lyfter även han fram oron för en lettisk devalvering som han menar tyngde kronan i juni. Juli månads inledande kräftgång berodde dock på Riksbanken.

"I början av juli kom Riksbankens oväntade räntesänkning vilket tyngde kronan rätt rejält. Dessa två faktorer gjorde att den svenska kronan släpade efter mot global riskaptit under juni och juli", säger han.

Noteras kan att Stockholmsbörsens OMXS30 stigit med nästan 10 procent under de senaste tre veckorna.

Siffror rörande svensk export som kommit in indikerar samtidigt en återhämtning i exportsektorn vilket borde påverka positivt på kronan. Exempelvis pekar Karl-Johan Bergström på att PMI-index letat sig över 50.

"Vi har sett en rätt drastisk förbättring på kort tid", säger han.

Carl Hammer är inte lika optimistisk rörande exporten i det korta perspektivet. Han tror dock på en rejäl vändning under slutet av det här året eller under början av nästa, vilket bör vara en katalysator för kronan.

"Svenska företag är relativt valutaohedgade och när de får en ökning i antalet exportordrar bör det stärka kronan då företagen valutahedgar", säger han.

Analytikerna är positiva till kronans utveckling på sikt. Chris Furness påpekar att det långsiktigt finns mer rum för appreciering av kronan. Carl Hammer säger att banken räknar med att kronan letar sig ner mot den lägre delen av 10-kronorsintervallet mot euron men att man räknar med en relativt balanserad handel mot dollarn.

Karl-Johan Bergström säger att de tror på att kronan stärks till 10 blankt på sex månader samt att kronan letar sig ner mot 6:80 mot dollarn. I antagandet ligger en tro på att aktörer vänder sig bort från säkrare tillgångar såsom amerikanska statsskuldsväxlar. Swedbank tror samtidigt att dollarn försvagas till 1:47 mot euron, och bidragande är USA:s ekonomiska politik som skapar utbudsoro och ökade inflationsförväntningar.