Det sade förste vice Riksbankschef Svante Öberg i ett tal med titeln "Det aktuella ekonomiska läget" på tisdagen.
- Läget på de finansiella marknaderna har förbättrats och den nya informationen som har kommit fram under sommaren stärker bilden av att botten i den djupa konjunkturen är nådd, sade han.
Svante Öberg påpekade dock att förbättringen sker från ovanligt låga nivåer och att återhämtningen troligen blir svag. Han upprepade att reporäntan förväntas ligga kvar på "rekordlåga 0,25 procent" ett år framåt.
Han noterade att SCB:s preliminära beräkning av BNP för andra kvartalet visade ett bättre utfall än vad Riksbanken räknat med, BNP var oförändrat jämfört med första kvartalet medan Riksbanken räknat med en nedgång med 0,3 procent. Vidare har olika konfidensindikatorer, som konjunkturinstitutets barometerindikator och inköpschefsindex som steg nära fyra enheter i juli och var över 50 för andra månaden i rad.
- Inköpschefsindex brukar vara en något snabbare indikator på utvecklingen än konjunkturbarometern och index över 50-stecket indikerar tillväxt, sade Svante Öberg.
Riksbanken räknar dock med att arbetslösheten kommer att fortsätta att stiga, och inkommande information från arbetskraftsundersökningen har "legat ungefär i linje med vår bedömning", även om sysselsättningen minskade 0,2 procentenheter mindre än Riksbanken räknat med.
Inflationen, mätt som KPIF, kom in i linje med Riksbankens bedömning i juli.
- Sammanfattningsvis tyder den nya informationen under sommaren snarast på en något starkare utveckling av konjunkturen än vi räknade med i början av juli. BNP blev tre tiondelar bättre och sysselsättningen föll två tiondelar mindre än vi räknade med. Ett antal indikatorer har också visat sig vara bättre än marknadens förväntningar. Sammantaget stöder detta den bild vi hade att botten i den djupa konjunkturnedgången är nådd. Det mesta pekar dock fortsatt på att återhämtningen blir svag, sade Svante Öberg.
- Men en samlad bedömning av den ekonomiska utvecklingen gör vi först i samband med nästa penningpolitiska beslut den 2 september. Det hinner komma fram mer information innan dess och vi måste uppdatera våra prognoser, fortsatte han.
Svante Öberg sade att man skulle kunna tolka den senaste tidens tecken på ökad optimism som att behovet av räntehöjningar rycker närmare, men han påpekade att Riksbanken ännu räknar med att resursutnyttjandet förblir lågt under hela prognosperioden och att Riksbankens uppdrag i första hand är att se till att inflationen håller sig på målet.
-I dagens läge är det svårt att se att det skulle finnas något som talar för att inflationstrycket skulle vara på väg upp. Snarare tvärtom: den svaga arbetsmarknaden och det ovanligt låga resursutnyttjandet talar för låga löneökningar, sade han.
Samtidigt finns det skäl att tro att produktiviteten förbättras i samband med att konjunkturen vänder upp, vilket bör leda till att enhetsarbetskostnaderna stiger svagt framöver.
- Vi räknar också med att kronan kommer att stärkas, vilket kommer att hålla nere importprisutvecklingen. Det är också svårt att tro att efterfrågan skulle utvecklas så starkt att det driver upp inflationen, sade Svante Öberg.
Han påpekade samtidigt att man som låntagare bör vara medveten om att "läget är extremt" och att Riksbanken "någon gång framöver kommer att behöva höja räntan igen till en mer normal nivå".
