De senaste dagarna har konjunkturrapporterna haglat från landets
chefsekonomer. Och en sak tycks landets samlande ekonomisak intelligentia ha
gemensam – och det är att konjunkturen nu vänder uppåt. Botten är med andra
ord passerad.
Då kan det vara på sin plats att ägna en tanke åt alla de som under det
senaste året hävdat samma sak. En djupdykning i affärspressens samlade
arkiv, Affärsdata, visar att det är många som redan för ett år sedan talade
om att botten var nådd och att faran därmed skulle vara över.
Några exempel.
I augusti 2008 presenterade bostadslåneföretaget SBAB en konjunkturprognos som
var optimistisk. Chefsekonomen Thomas Pousette bedömde att botten var nådd
redan under 2008 och att ekonomin i år skulle växa igen.
Det blev inte så.
För ett år sedan hette det också att fastighetsaktierna hade nått botten. I
vart fall sade cheferna för några av Sveriges största fastighetsbolag så
till Dagens Industri. Aktierna sades ha rasat så mycket att de inte kunde
rasa mer.
Det blev inte så heller.
Två månader senare hette det från bilarbetarfacken på Volvo Personvagnar att
krisen på Volvo PV var den värsta någonsin och då trodde (och hoppades)
facken att botten är nådd.
Det blev värre där också.
Men nu då? Är botten nådd?
Ja. Åtminstone en faktor talar för det. För aldrig tidigare har frasen ”Botten
är nådd” publicerats så ofta under en enskild månad som i augusti i år. Fram
till onsdagen var antalet texter där frasen förekommer 37 under augusti,
vilket pekar mot 45-50 innan månaden är förbi. Kollektiv mass-suggetion kan
mycket väl vara vägen framåt. Om tillräckligt många tänker - och skriver -
att det värsta är över så kanske det blir så också.
Det senaste rekordet var från i våras. I april och maj publicerades frasen 40
respektive 42 gånger.
Annat var det våren 2008. Då var botten nådd bara 10-15 gånger i månaden. Och
för två år sedan, när högkonjukturen verkade på övertid, användes frasen
bara en gång under en sommarmånad. Fast då gällde saken dopningskulturen
inom elitcyklingen.
Kommentarer
Faktiskt en kul och intressant artikel. Statistik kan ibland vara mycket roligt att studera.
Hittills har väl krisen i USA uppstått pga av det sk. mortgage toxic assets. Vad händer om de s.k. commercial toxic assets börjar spöka i USA.
Klarar svensk exportindustri denna dip nummer 2?
http://www.youtube.com/watch?v=QzD1w4Y9IpQ
Och vad hade formeln på bilden med saken att göra, vad jag kan minnas verkar det vara ett sätt att skriva binnomialsatsen i grundläggande matematik.
För övrigt är det väl ganska uppenbart att jänkarna lånade privat upp över skorstenen för att kunna konsumera privat, och när sedan luften gick ur husmarknaden så kunde de inte betala tillbaka till banken, vare sig på huslånet eller till mastercard. Med slut på amerikansk privatkonsumtion så gick övriga världens produktion ner och vi andra fick en produktionskris, till skillnad från jänkarnas finanskris. Det blir sen lite lustigt när man på svensk lokaltv inte hör någon uppdelning mellan finanskris och produktionskris utan börsjournalister ställs mot arbetslöshetsjournalister och dessa får debattera om huruvida "krisen" har vänt. lol.
Efter att ha läst klart artikeln undrar jag lite grann hur man resonerar. Att "räkna hur många gånger en fras förekommer i media...." Varför inte räkna hur många gånger man pillar sig i naveln, på samma gång? Kolla in siffror och rapporter istället och gör en ordentlig analys utifrån det. Varken Polen eller Kina har överhuvudtaget en kris, ta och skriv om det istället. Eller strunta föresten i analyserandet- samla istället ihop fakta och presentera så att en annan får göra analysen istället.
Efter att ha läst artikeln en tredje gång ser jag att den bara sammanfattar media rapporteringen under det gångna året. Med den utgångspunkten så är det ju inte så mycket att säga, annat än att det skulle vara intressant att veta om det är inhemskt eller utländskt kapital på fastighetsmarknaden som åsyftades, samt varför konjunkturchefen där kunde tas på sängen såsom han uppenbarligen gjorde. Det kunde vara intressant av AFV att grilla denne.