Magic bullet. Så brukar de mediciner kallas som likt målsökande torpeder närmar sig sjuka delar av kroppen och som där avlossar sin verksamma substans. Uttrycket användes veterligen första gången 2001 i Time Magazine för att beskriva effekten av det då nyutvecklade Novartis-preparatetet Glivec. En andra gång var i somras, i brittiska Daily Express, för att beskriva effekten av ett annat preparat, läkemedelskandidaten mot prostatacancer i sent stadium, Alpharadin.

Men magiska mediciner? Knappast. Det gäller varken den förra eller den senare. För Alpharadin handlar det för patienten om att en gång i veckan få en dos insprutad av den radioaktiva isotopen radium 223 för att få de radiakspetsade alfastrålande molekylerna att söka sig till cancerceller i ben. Där stoppar alfastrålningen sjuk celltillväxt men förstör mycket lite av friska kroppsdelar. Medicinen finns än så länge bara i kliniska försök men har där kunnat visa goda resultat.

- Vi hade en patient som svarade väldigt bra och som visade väldigt lång överlevnad, konstaterar Bo Lennernäs, docent vid cancerkliniken (onkologi) vid Sahlgrenska i Göteborg.

Sjukhuset har medverkat i de kliniska studierna för att ta fram uppgifter om risker med och effekter av Alpharadin.

Bakom Alpharadin står det lilla norska läkemedelsbolaget Algeta med ungefär 40 anställda.

Bolaget blev känt för en större allmänhet i början av september när det träffade en överenskommelse med den tyska jätten Bayer. Med en försäljning på 110 miljarder kronor (2008) är Bayer världens 14:e största läkemedelsbolag. Totalt får Algeta upp till 5,8 miljarder kronor (och royalty på framtida försäljning) för att sälja rättigheterna till den nya medicinen i hela världen, utom i USA där Algeta får behålla hälften av intäkterna. Affären kan jämföras med vad svenska Biovitrum tidigare i november betalade för ett halvstort, och vinstdrivande läkemedelsbolag, Swedish Orphan, med en lång rad preparat som redan finns ute på marknaden. Prislappen var 3,5 miljarder kronor för ett bolag som omsätter tre kvarts miljarder kronor.

Vägen till Bayeravtalet är ett skolexempel på hur en ny lovande läkemedelskandidat ska lanseras.

Bolaget hade upprepade gånger försökt ragga investerare i Norge, men gått bet. För svenska riskkapitalbolaget Healthcap började därför projektet 2005 när en av bolagets fonder (Healthcap IV) gick in med uppskattningsvis 100 miljoner kronor i vad som då bedömdes som ett lovande projekt, men som inte hade kommit längre än till grundläggande klinisk prövning.

De finansiella riskerna är höga i tidiga stadier och preparat som inte nått längre än fas I brukar erfarenhetsmässigt misslyckas i ungefär åtta fall av tio.

Men Healthcap, med den nuvarande Algeta-styrelseledamoten Per Samuelsson, trodde på fas I-preparatet.

Teorin är raffinerad - att spruta in molekyler som skickar ut kraftfull alfastrålning som dödar celler bara på mycket nära håll. Det handlar om bråkdelar av millimetrar.

Ännu bättre är det att det fungerar i verkligheten också.

- Människor med cancer i skelettet lever i regel bara mellan 12 och 15 månader. Vi ger dem i snitt 40 procent mer tid, ungefär 4,5 månader, säger engelsmannen Andrew Kay, vd vid Algeta sedan i januari.

Är det en stor framgång? blir följdfrågan, och Kay anar nog av tonfallet att 4,5 månader kanske är i minsta laget för att man ska bli alltför entusiastisk.

- Ett annat sätt att se på saken är att antalet människor som lever efter 24 månader är 30 procent medan siffran bara är 13 procent med placebo. Så en del patienter lever ganska mycket längre. Och kanske mer viktigt är att det inte bara handlar om att leva längre utan också med högre livskvalitet. Biverkningarna är så otroligt mycket mildare jämfört med vanlig cytostatika, säger han.

Vad kommer det att kosta försäkringsbolag och offentlig sektor?
- Vi har fått indikationer att de är villiga att betala vad de i dag betalar för den behandling som används just nu. Det handlar om 20 000-22 000 dollar per patient (cirka 150 000 kronor).

Andrew Kay är en främmande fågel i Algeta. Han är Healthcaps man i Oslobolaget och rekryterades från ett annat av riskkapitalbolagets portföljbolag. Kay medger utan omsvep att han anställts bara för att få ut den nya medicinen på marknaden - när den får godkänt av läkemedelsmyndigheterna. Han har erfarenhet av att föra ut flera säljsuccéer - block busters - på marknaden, bland annat för Astra Zeneca och ligger nu i startgroparna för att starta ett säljbolag i USA. Han är påtagligt nöjd med det avtal som Algeta fått med Bayer:

- Vi hade diskussion med ett ganska stort antal intresserade läkemedelsbolag. Vi visade tydligt för de olika uppvaktarna att vi pratade med andra stora företag, mellanstora bolag och även med biotech-företag. Det var en fördelaktig situation där vi själva kunde välja partner.

När tyska Bayer valdes ut som partner var orsakerna flera men Andrew Kay pekar flera gånger på att det var kombinationen av ersättningsmodeller som fällde avgörandet:

- Det var inte bara en summa just nu, up front, som var viktig. Vi ville både ha en attraktiv summa just nu. Och milstensbetalningar i närtid, det betyder före lansering och efter lansering samt royalty. Dessutom ville vi ha avtalet med ett bolag som lovade att stå för huvuddelen av utgifterna i de fortsatta kliniska prövningarna och de tillståndskrävande processer som kommer att behövas.

Konsekvensen är att det fram till nu förlusttyngda bolaget av allt att döma har kapital så det klarar sig framöver. Och att den finansiella risken därmed är borta från Algeta, en situation som få forskningsbolag någonsin lyckas uppnå.

Men. Även om medicinen blir godkänd så är det ändå inte säkert att Alpharadin blir en storsäljare. Andra bolag är inne på samma spår och det gäller att marknadsföra de första preparaten på marknaden. Andrew Kay konstaterar för sin del att "alla" cancermedicinutvecklare numer arbetar med att utveckla målsökande mediciner.

Vad skiljer då Algetas kandidat från andra?
- Det här är den enda medicinen som finns för mer framskriden cancer i bröst eller prostata - där sjukdomen har spridit sig till skelettet. Det är väldigt få behandlingsterapier som kan hjälpa mot benmetastaser, säger Andrew Kay.

I bolagets pipeline finns samtidigt en del nya överraskningar. Med avtalet med Bayer i hamn och många miljoner på fickan kan Andrew Kay satsa kapital på dessa nya projekt.

Bo Lennernäs, docenten vid Sahlgrenska, ser framför sig hur Alpharadin ska kunna användas i kombination med traditionell cytostatika. Tillsammans kan två mediciner uträtta mer än vad en medicin kan göra.

På sikt väntar nya alfastrålande mediciner från Algeta. Bolaget bedriver forskning på djur där effekten av den radioaktiva isotopen torium 227 på cancer i mjukdelar, som bröst, blod och lungor, visar lovande resultat.

Men dessa senare forskningsresultat är dolda värden som inte är inräknade i bolagets redan upphaussade marknadsvärde. Räknat på aktiekursen 64 norska kronor, en uppgång med nära 1 000 procent från botten strax under 8 kronor tidigare i år, är Algeta värt cirka 2,5 miljarder kronor. Healthcaps andel, 17 procent, är därmed värd 430 miljoner kronor - en avkastning på uppskattningsvis över 500 procent under de fyra år som bolaget har varit stor ägare av Algeta.

Dags för riskkapitalbolaget att trycka på säljknappen och säkra vinsten kanske?
- Knappast. Vi menar att kursen inte på långa vägar reflekterar aktiens verkliga värde, säger Per Samuelsson.

Per Samuelsson jämför med den amerikanska branschkollegan Dendreon, som nyligen ansökte hos det amerikanska läkemedelverket FDA om att få ett godkännande för ett nyutvecklatvaccin mot prostatacancer.

Det bolaget, som ligger först i ett närliggande spår, har ett börsvärde på över 20 miljarder kronor.